Tag Archives: böcker

Essäer, Henry, solen

Om någon undrar vart jag försvann så kan jag meddela att det var in i 199 sidor essäsamling som ska språkgranskas innan söndag. ”Hur kommer det sig att det alltid är just i skönaste maj som man måste sitta inomhus hela dagarna och stirra på en skärm?” beklagade jag mig för en vän. För det finns något otrevligt bekant i det här, i en varm lägenhet och solgasset utanför och sida efter sida med text som måste åtgärdas.

Eftersom det inte går att språkgranska långa stunder i sträck, så varvar jag essäläsandet med Donna Tartt (och pannkaka). Jag läser The Secret History för tredje eller fjärde gången. Först nu inser jag att jag föreställt mig huvudpersonerna helt fel. I min värld är Henry spenslig och blond medan Bunny och Francis är mörkhåriga. Det visar sig att Henry är stor, kraftig och mörkhårig, Bunny blond, och Francis – Francis har ”a short, fiery mop of the reddest hair I had evern seen”. Jag försöker ställa om i mitt huvud, tänka mig Henry stor och mörk, Francis som rödhårig, men hela tiden halkar jag tillbaka. Till slut ger jag upp. Henry får vara blond, Francis och Bunny mörkhåriga.

Förr eller senare måste jag ändå ta en paus, byter sönderklippt bandtröja till kjol, scarf runt håret, örhängen (en liten röd sten, en guldstjärna) och tar mig ut. På taket till cykelskjulet ligger en pojke och blundar mot solen. Han har stora hörlurar. Jag vill hälsa på honom, fråga hur det går, men gör det inte.

Jag promenerar in mot stan med en vän istället, det är varmt i lång kappa, leker semester och Rom och sommar genom att dricka Coca-Cola Zero direkt ur burken på torgets uteservering med världens suraste servitris. Iakttar folk, pratar om litteratur och liv och boende. Värmen och ljuset gör gott, något milt mot huden, mot själen.

Väl hemma igen väntar ännu några timmars arbete. Jag måste pressa mig, läsa några kapitel till så jag kan vara lite ledig på torsdag. Medan jag byter tillbaka till den sönderklippta T-tröjan funderar jag över ett ord som jag läste i The Secret History tidigare, vad var det riktigt, bacchanal? Fast jag läser på engelska tänker jag på svenska. Tänker att jag ska kolla upp det nästa genomläsning, eftersom jag ändå läser allt två gånger. Inser sedan att det är essäsamlingen jag ska läsa två gånger, inte romanen.

När jag sätter mig framför datorn för att åter ta itu med essämanuset blir jag först förvirrad över att Henry inte är där.

Annonser

3 kommentarer

Filed under dagbok

Aprillyrik dag 19 – Vår & Kaffe

19 Vår

En klassisk blackout poetry-dikt (vad kunde det heta på svenska, ”överstrykningspoesi”?), där man utgår från en redan existerande text och så att säga stryker fram dikten. Jag lånade en sida ur Pennskaftet av Elin Wägner från år 1910, som jag håller på att läsa för tillfället:

IMG-20180419-WA0000

Senare under dagen ringde pappa. Det gav upphov till dagens andra dikt, i haikuform:

När pappa ringer
om kaffe på verandan
får resten vänta.

Glad vårkväll på er!

9 kommentarer

Filed under dagbok, skönlitterärt

Långsamt

Min medtagna kropp och trötta hjärna orkar inte med så mycket just nu. Det går långsamt att tänka, långsamt att gå.

Igår ville jag läsa en bok innan läggdags, men alla de 12 olästa biblioteksböckerna kändes oöverkomliga. Jag orkade varken med lättläst ungdomslitteratur eller med poesi. Till slut tog jag fram Harry Potter och hemligheternas kammare. Den orkade jag läsa, bekant och trygg som den var.

Jag har en överenskommelse med mig själv: en gång om dagen ska jag ut på promenad. Så igår promenerade jag ett varv kring Sandviken medan jag talade med KJ i telefon. Idag promenerade jag till och från bibban med en podd i öronen. (De talade om att baka bröd. Jag blev sugen på att baka bröd. Strax ringer en kompis och berättar att han har bakat bröd.) Efter båda promenader var jag matt och behövde vila mig. Imorgon tänker jag promenera till en postlåda för att posta några kort. Se där, dagens uppgift utförd!

En eller ett par timmar om dagen arbetar jag. Sjukskrivning är något för anställda, inte för frilansare, men jag kan ta det i lugnt tempo. En halvtimme här, en halvtimme där, när jag känner mig som piggast.

I eftermiddags kom min mamma hit på kaffe. Det piggade också upp, att få träffa någon och prata och bli distraherad. Det är kanske det som är sämst: när jag sjunker ner i min egen apati och orkeslöshet och värk. Jag behöver något, någon, att lyfta blicken mot, se tillsammans med på världen. Då går allt mycket bättre.

Och när det är dagsljus. Då går allt mycket bättre. När mörkret har fallit är det bara att kura ihop sig i soffan med ännu ett avsnitt av någon engelsk mysdeckare, en kopp te, kanske en Runebergstårta, och låta det sista av dagen gå i väntan på nästa.

6 kommentarer

Filed under dagbok

Bokåret 2017

Jag satte jag upp ett mål för mig själv: under år 2017 skulle jag läsa minst 52 böcker. I snitt en bok i veckan. Det är genomförbart, tänkte jag.

Idag räknar jag till 53 böcker under år 2017. Hurra för det!

Så här såg min läsning ut under året. Jag började starkt i januari, och läste bra under våren. Sommaren, som jag har på känn att brukar vara min aktivaste läsperiod, var rätt lugn. I september var jag arbetslös och hade plötsligt tid att läsa igen. I november läste jag aktivt för att komma upp till minst 52, och i december jobbade jag mycket och lutade mig tillbaka i visshet om att jag skulle uppnå mitt mål.

Januari: 8
Februari: 3
Mars: 5
April: 6
Maj: 3
Juni: 4
Juli: 3
Augusti: 4
September: 6
Oktober: 3
November: 6
December: 2

Av dessa 53 böcker hade jag läst 6 förut.

Två av dem var på engelska (The Life and Death of St. Kilda av Tom Steel, som jag köpte begagnad från Amazon för 1 penny, och The Asylum for Wayward Victorian Girls av Emilie Autumn, som jag köpte i nyupptryckt storpocket för en tjugolapp) och resten skrivna på eller översatta till svenska.

Sju böcker var finlandssvenska, och en bok finsk i svensk översättning. Sammanlagt alltså 15 % inhemsk litteratur. Det är bra, men kunde bli bättre.

Det som jag däremot är mycket nöjd över är att 43 av böckerna hade kvinnliga författare eller redaktörer. Det är över 80 % litteratur av kvinnor, men då har jag också aktivt valt kvinnliga författare, något jag tänker fortsätta med.

Det har varit ett år av bra läsning, om jag ser till betygsättningen i min läsdagbok. Ingen bok har fått det högsta betyget (fem stjärnor), men ingen har heller fått det lägsta (en stjärna). Tre av favoriterna från senare på året (bra böcker från tidigare 2017 finns här) med fyra starka stjärnor är i alla fall:

1. Juldagar: 12 berättelser och 12 festmåltider för 12 dagar av Jeanette Winterson
2. Oryx och Crake av Margaret Atwood
3. Den blå tråden av Anne Tyler

Just nu läser jag Neil Gaimans M Is for Magic, en novellsamling med småmagiska och småmärkliga berättelser. Den lär väl bli den första noterade boken för år 2018. Må de bli minst 51 till.

6 kommentarer

Filed under dagbok

Förrädisk mark

Jag sjunker in i min kropp
ett kärr
ett träsk
förrädisk mark

Detta är
mitt territorium
bara jag vet
var det finns fotfäste

Jag blir den jord
mot vilken
jag lägger örat

för att lyssna till
varje styng
varje mummel av smärta
porlanden svullnader förminskningar
i kött och blod

Detta är tecknen

Detta är
vad jag måste
känna till

Ovanstående dikt är skriven enligt följande enkla steg:
1. Läs en riktigt bra bok (i detta fall Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood).
2. Hitta ett stycke som bränns.
3. Kopiera in texten i ett Word-dokument.
4. Radera, stuva om och skriv till.
5. Ta-daa!
(6. Glöm inte att ange inspirationskällan.)

För den intresserade finns det ursprungliga textstycken nedan, i vitt. Markera för att läsa.

”Jag sjunker in i min kropp som i ett kärr, ett träsk, där bara jag vet var det finns fotfäste. Förrädisk mark, mitt eget territorium. Jag blir till den jord mot vilken jag lägger örat, för att lyssna efter rykten om framtiden. Vartenda styng, vartenda mummel av lätt smärta, porlanden av avstötta ämnen, ansvällningar och förminskningar av vävnader, köttets dreglande, detta är tecken, det är detta jag måste känna till. Varje månad håller jag utkik efter blod, med fruktan, för när det kommer betyder det misslyckande.”

– ur Tjänarinnans berättelse (1985) av Margaret Atwood, s. 90.

Lämna en kommentar

Filed under skönlitterärt

Bokenkät

Jag hittade en trevlig liten lista (ursprungligen en enkät) om ett av mina favoritämnen – böcker. Mina svar markeras med lila, nu kör vi! Fyll i du också, om du vill, och så diskuterar vi litteratur.

1. Vilken typ av bok läser du oftast?
a) Deckare
b) Facklitteratur
c) Romance
d) Skönlitterär roman
e) Biografi
f) Fantasy
g) Science fiction
h) Ungdomsbok
i) Annat

Skönlitterära ”vuxenböcker” för det mesta, förvånansvärt mycket ungdomsböcker för att vara långt över tilltänkt ålder, deckare under semestern!

2. Bästa omfång på en bok
a) 247 sidor
b) 447 sidor
c) 647 sidor

Jag gillar tjocka böcker, men det beror väldigt mycket på från bok till bok. The Goldfinch på sina 864 sidor är just rätt, medan jag kunde läsa minst det dubbla (130 sidor till) av Norrtullsligan.

3. Vilket bokformat föredrar du?
a) Inbunden
b) Storpocket
c) Pocket
d) E-bok
e) Ljudbok
f) Kartonnage
g) Skinnband
h) Danskt band (mjuka pärmar med invikta flikar)

Länge var jag någon slags fånig boksnobb som tyckte att inbundna böcker är finare än andra sorter. Sicken fjant. Sedan blev jag praktisk, upptäckte engelska böcker i storpocket, och dras sedermera till mjukpärmade böcker av praktiska och ekonomiska skäl. Allt som väger lite i resväskan och som man inte får ont i armarna av att hålla upp medan man läser.

4. Litterärt no-no
a) Vika hundöron
b) Låna ut mina böcker
c) Läsa under middagen
d) Vara oförsiktig om omslaget
e) Talspråk i böcker för små barn
f) Talspråk i böcker för vuxna
g) Skriva i böcker

Fysiska böcker ska behandlas med varsamhet. Hundöron och slitna pärmar eller omslag, orsakade av oaktsamhet och inte av flitig omläsning, är osnyggt. Däremot lånar jag gärna ut böcker (ibland på tvång), och flertalet av mina böcker har små blyertsmarkeringar för Särskilt Bra Stycken. Läsa vid middagen är icke-godkänt endast om det finns andra närvarande vid matbordet.

5. Ge exempel på böcker med snygga bokomslag!

De finaste omslagen i min bokhylla just nu:

6. Årstid då jag läser allra mest
a) Vår
b) Sommar
c) Höst
d) Vinter

Här går jag inte på statistik (vore roligt att faktiskt räkna ut det!) utan enbart på känsla. Sommarljuset och längre ledigheter är nyttigt för läslusten.

7. Drömyrke i bokbranschen
a) Författare
b) Förläggare
c) Formgivare
d) Förlagschef
e) Försäljare (bokhandel)

Jag skulle ju ljuga mig blå om jag sade annat än författare, men i brist på det vore förläggare väldigt intressant – och bokförsäljare! Tänk nu, en liten indie-bokhandel med en rejäl poesihylla, sammetsfåtöljer med läslampor, och en hel vägg med feministisk litteratur.

8. Du letar efter en riktigt bra bok, vilket förlag kan du lita på har just den boken?

Ingen aning – jag går nog aldrig efter förlag när jag letar efter eller läser böcker. Vet bara att Rabén & Sjögren ger ut Astrid Lindgren, så det måste väl vara bra?

9. Är det någon typ av språk du har svårt för i böcker?
a) Ålderdomligt språk
b) Övertydligt språk
c) Erotiskt språk
d) Sentimentalt språk
e) Slangspråk/jargong

Jag tycker inte om att bli skriven (hah!) på näsan, eller få mig serverat för omständliga beskrivningar. Slangspråk (nu tänker jag speciellt i ungdomsböcker) blir ofta för mig ett störningsmoment snarare än en stämningsskapare. Det känns tillgjort snarare än verklighetstroget.

10. Hur ofta ger du bort böcker i julklapp?
a) Nästan alltid, det är roligt att hitta den perfekta boken för en viss person
b) Nu tänker jag faktiskt ge upp, alla är konstigt nog inte lika stora bokälskare som jag själv
c) Bara till personer jag vet uppskattar böcker
d) Gärna till personer som jag tycker borde läsa mer

Presenter är viktiga och ibland svåra. Att ge bort en bok som riskerar att bli oläst är bara sorgligt, men man kan alltid försöka balansera på linjen mellan säkra kort och uppmuntran.

11. Vad är viktigt när du väljer en bok till dig själv?
a) Handlingen
b) Språket
c) Att hålla sig uppdaterad om snackisarna
d) Stämningen
e) Att det är en bok av en ny, intressant författare
f) Att det är en bok av en favoritförfattare
g) Att det är ett snyggt omslag

Det enda som nog inte är avgörande är omslaget, även om det förstås påverkar. Don’t judge a book by its cover, heter det ju på världsspråket. Annars väljer (köper) jag böcker med stor medvetenhet och eftertanke, eller så går jag på känsla och ser vad som hoppar på mig (lånar från bibban). För att hänga med i vad som händer i litteraturvärlden kan jag lika bra läsa om böckerna som att läsa dem. Litteraturvetenskapen lär en sådant.

12. Jag ser fram emot nästa bok av…

Donna Tartt. Den lär väl komma ut år 2023 om hon fortsätter i samma takt som hittills.
Maria Turtschaninoff. Jag är nyfiken på att se vilka världar hon utforskar till näst.
J.K. Rowling. Det kan ju bara inte bli annat än bra.

1 kommentar

Filed under okategoriserat

And then, there was the tea

Här om veckan hälsade jag på min goda vän KJ, som fick sitt första barn i somras. Det var intensiva dagar i Åboland: ett mycket trevligt dop av babyn (som jag får äran att vara fadder åt!), med den kanske bästa chokladkakan; Sverigekusiner och påbörjandet av höstmys med te och tända ljus; ett stormigt dygn i Nagu där jag fick träffa min saknade Vivi (som jag inte sett på längre tid än vad jag riktigt ville räkna) och äta svamppaj.

Emellan allt socialt umgänge och alla kilometer bakom ratten hann jag också ta mig an Emilie Autumns roman The Asylum for Wayward Victorian Girls. Medan KJ matade och nattade, satt jag i gungstolen och läste historien som jag har nosat på genom sånger och shower, men aldrig tidigare tagit del av i sin helhet.

Och vilken historia det är.

”And then, there was the tea. My near-forgotten mother had often steeped leaves by the same name, but the resulting brew was pale and flavourless in comparison. The foreign distilment I now enjoyed was dark, rich, and tasted of elegance and civility; I knew no greater pleasure than pouring my drop of milk into a delicate china cup so thin as to be nearly transparent, then infusing the liquid with steaming amber and watching the two disparate elements blend into the dusky brown that soothed the lonely soul and calmed the shattered nerves following a particularly trying lesson with the Music Master.”

20171004_133926

”If a visitor to our institution were allowed to see its inmates rather than its actors, he would no doubt be shocked by our conditions and the torture we suffer daily, and would also be surprised by our general youth; most girls who are admitted when they are young will not live to become old, and the few who do are locked up with the deformed in a dark corner of Ward B where they are forgotten until they simply rot away. This is the dismal destiny of we who are strong enough to endure the torture, and we all know it. And yet we breathe.”

And yet we breate.

 

Lämna en kommentar

Filed under dagbok

Veckans blogglista: Böcker

”Seven Days har en lista som passar dig som sockan på foten”, skrev min mamma åt mig. Så gulligt att ha en förälder som följer med vad som händer i bloggvärlden! Och mamma hade ju rätt – det här är precis min slags lista. Let the books begin.

Böcker för mig är: en stor källa till nöje och återhämtning. Att läsa är att vila, att bli nyfiken, att resa, att drömma, att uppleva. När jag tänker ”böcker” så tänker jag alltid skönlitterärt. Faktaböcker, biografier och liknande finns knappt på kartan. Man lär sig oerhört mycket också från fiktion.

Just nu läser jag:  The Life and Death of St Kilda av Tom Steel, enligt rekommendation från min vän som för tillfället bor på St Kilda. Boken berättar om St Kilda, den lilla ögruppen mitt ute i havet, västerut om Yttre Hebriderna. St Kilda hade varit bosatt i tusentals år, fram tills våren 1930 då de sista invånarna evakuerades från ön. (Jag är så otroligt fascinerad av att det finns internet och postkontor på ön, eftersom jag kan ha såväl nät- som brevkontakt med min vän där – men det finns inget sophämtningssystem eller matbutik.)

Skärmklipp 2017-08-16 18.28.30

Den röda pilen är St Kilda. Ön är så liten att den inte ens syns på kartan, tänk det, och där bor min vän!

En perfekt läsplats är: solstolen i villaverandans hörn. Utsikten är denna:

10599369_601788786598923_5346735994619003176_n

En bok alla borde läsa: Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren. Där finns sagan och spänningen, men också lärdomar och insikter. Att läsa Ronja Rövardotter är att komma hem.

Pappersbok eller e-bok: Pappersbok, alla gånger! Gärna storpocket (lätt och enkel att läsa eller ha med på resande fot). E-bok har jag läst bara en enda gång och det var inte skoj.

En bok jag kan läsa flera gånger om: Jag hör ju till den där sortens läsare som regelbundet läser om böcker. I somras blev det Anne på Grönkulla för säkert fjärde, femte gången. Harry Potter-böckerna har också repeterats, och de två Donna Tartt-böckerna jag äger har jag läst både på engelska och svenska.

Min favoritförfattare: GÅR EJ ATT VÄLJA BARA EN. Så jag väljer på rak arm tre (av många): Astrid Lindgren, Donna Tartt, J. K. Rowling.

Det här skrivs det alltför lite böcker om: annat än kärlek.

Den bok som berört mig mest är: ”Berör” är ju väldigt starkt, och ”mest” är ju nästintill omöjligt att bestämma, men den relativt tunna diktsamlingen Crush av Richard Siken tog mig tre dagar att komma igenom, och när jag för första gången läste The Goldfinch av Donna Tartt var jag tvungen att allt emellan lägga boken åt sidan och svära högt. Vissa böcker kräver tid utöver läsningen, helt enkelt.

I höst ser jag fram emot att läsa:

20170816_181022

Nu är det ju inte höst ännu, men den här bokhögen lär väl räcka en bit in på hösten! En del Anne Tyler (en trevlig läsupplevelse i sommar och ett författarskap jag vill fortsätta undersöka), några bibbaböcker som bara ramlade över mig, en skatt från magasinet (Elin Wägner) och en oläst, köpt bok (den översta) som väntar på rätt tillfälle. Bara kvinnor, precis som jag vill ha det.

Jag har faktiskt också beställt efter pocketversionen av Emilie Autumns The Asylum for Wayward Victorian Girls. Historien har jag tagit del av i musikform, men ännu inte i romanform, så den ser jag fram emot att läsa!

4 kommentarer

Filed under okategoriserat

Sju böcker

Jag har läst en hel del böcker hittills i år. Vad sägs om sju boktips av olika slag? Alla är läsvärda, fast på helt olika vis. Håll till godo!

En bok att sluka: Expeditionen: Min kärlekshistoria av Bea Uusma

”Jag förstod aldrig fascinationen
som fanns för polarexpeditionen
innan jag gick in
i någon annans polarpassion”

började jag en dikt efter att ha läst ut Uusmas bok på en enda kväll.

Boken handlar om Andrées polarexpedition i slutet av 1800-talet. Målet var att nå Nordpolen med luftballong. Efter bara tre dagar tvingades de tre männen nödlanda på isen. Trettiotre år senare hittas männens kvarlevor. Varför dog de, trots tillgång till varma kläder, matkonserver och gevär? Uusma gräver djupare i historien än någon annan tidigare, berättar om sin egen kärlek till och besatthet kring expeditionen, och jag kan inget annat än att bli meddragen.

En bok som växer: In Transit av Hannele Mikaela Taivassalo

Jag kan inte förklara vad In Transit handlar om. Det finns ingen klar, röd tråd genom berättelsen. Det är ett resande, i tid och rum, det är rörelse och ensamhet och begär. Vi får möta Galadriel, Vera och Sem i samtiden, men också Vera i efterkrigstidens Helsingfors och Sem i dåtidens Stockholm. Det är poetiskt, det är trevande och samtidigt glasklart. Till en början blev jag nästan frustrerad på språket, men boken växte och blev större än vad jag hade kunnat ana.

Jag kan inte förklara vad In Transit handlar om, men jag kan fortfarande frammana känslan och bilderna som den gav upphov till. Och det är förunderliga känslor och bilder.

En bok som får en att både skratta och gråta: Små ögonblick av lycka (men rätt mycket elände med) – 83¼-årige Hendrik Groens hemliga dagbok av Hendrik Groen

20170511_160240

Hendrik Groen bor på ett ålderdomshem i Amsterdam och ger en charmig, dråplig och ironisk rapport inifrån ålderdomen. Han och hans vänner startar Gammal-men-inte-död-klubben för att aktivera sig. Jag omväxlande skrattade högt och grät bittert medan jag läste. En sådan blandning är guld.

En bok som kryper in under skinnet: Vonne och Marie av Christel Sundqvist

Så här skrev jag om boken i min läsdagbok: ”Berörande, fruktansvärd i sin trovärdighet. Kommer lite för nära.”

Marie borde vara lycklig, hon är mamma, hustru och ska dessutom snart doktorera. Men i släkten finns sorg och missbruk, och sådant kan ärvas. Det är en klar och ärlig beskrivning av en helt vanlig, österbottnisk familj, och hur grymt och ett helt vanligt liv kan vara.

En ungdomsbok som glittrar: Ingen normal står i regnet och sjunger av Sara Ohlsson

Ellen och Charlie är bästa vänner, och det skulle alltid vara de två. Så träffar Charlie Niki och inget är längre okomplicerat. En ungdomsroman om vänskap och kärlek som inte blir klyschig en enda gång. Den är feministisk, frigjord och öppen. Jag blev helt enkelt själaglad av att läsa den.

En fantasybok av rang: Naondel av Maria Turtschaninoff

20170511_160225

I Naondel berättas hur Röda klostret, som Maresi handlar om, egentligen grundades. Vad det var som fick en grupp kvinnor att fly från sina respektive världar och liv i sökandet efter något annat. Det är mörk, fängslande och fascinerande fantasy med tydliga feministiska förtecken. Turtschaninoff är en mästare på sin sak.

En bok som imponerar: En Marialegend av Niklas Rådström

Redan de första raderna var så brutala och skickligt formulerade, att jag faktiskt lade undan boken i många veckor, innan jag kunde fortsätta: ”Kulan gick rakt genom hennes käke. Den träffade först överläppen, slet ut tre tänder och trasade sönder ena sidan av hennes tunga. Sedan spräckte kulan käkbenet och lämnade ett öppet sår efter sig när den lämnade kroppen genom undersidan av hakan, strax intill halsen.”

En kvinna lämnas att dö efter en våldtäkt av barnsoldater i ett krigshärjat land. En museiintendent i New York ombeds överta en avliden kollegas arbete och blir allt mer indragen i hennes liv. Den tyske 1500-talskonstnären Lucas Cranach försöker rädda konstskatter under en belägring av staden. En Marialegend väver ihop dessa tre historier på ett imponerande sätt, genom språk och reflektioner kring ondska och mänsklighet. Jag fick känslan av en Margaret Atwood-roman medan jag läste, och det är ju ett tecken på bra litteratur!

Vad är ditt senaste boktips?

5 kommentarer

Filed under okategoriserat

De karanda

Natten till 9.5.2017 drömde jag fram följande ord:

karand adj. karant karanda
• missanpassad, och som följd av det rebellisk

Exempel: ”De karanda” av N.N. Roman om två pojkar (varav den ena nog heter Theodore) som växer upp i en dystopisk värld med fantasyinslag. Istället för att försöka tvinga sig själva att in i världen så väljer de att revoltera mot den. Andra karaktärer och tillika pojkarnas förtrogna i historien är vittran Vittra samt häxan Serafina Pekkala med sin gås Kaisa.

Lämna en kommentar

Filed under dagbok