Etikettarkiv: finheter

Tre av nio

De senaste nio nätterna har jag sovit tre i egen säng. De andra har jag sovit:

  • på en villa på en ö norrut
  • i ett hus i Oravais
  • på en annan villa ännu längre norrut
  • i en lägenhet i stan
  • i samma hus i Oravais
  • på ytterligare en villa, också den i Oravais.

20190716_153402Jag säger att jag inte har semester, för det har jag inte i den bemärkelse att jag för det första inte har betald ledighet, och för det andra egentligen inte ens obetald ledighet, för jag har arbete som hänger över mig, men i praktiken blir det inte mer sommarledigt än detta – att dra runt från villa till villa, vandra i naturen, umgås med vänner, dricka kaffe med familjen, bada bastu (fyra dagar i rad). När jag vaknar om morgnarna har jag oftast sovit för lite och är glad ända in i själen. Tänk att jag får allt det här.

IMG-20190714-WA0011

I fredags fick jag en efterlängtad träff med en person jag tycker om. Vi åt jättegoda hamburgare, jag skrev dikter i huvudet, och sedan gick vi hand i hand längs precis hela strandpromenaden, från Havstornen ända till Sandviksparken. Överallt satt glada människor i solen och jag älskade dem på det där plötsliga och häftiga sättet som jag ibland kan älska främlingar, när precis alla är vackra och världen är skön och livet är oändligt gott.

I helgen firade en kär vän allt: kandidatexamen, magisterexamen, inflyttningsfest och 30-årsfest. ”Vi ska dricka skumpa och flanera i trädgården”, hade vännen sagt innan, och det var precis det jag gjorde. Drack skumpa ur ett fint glas (som jag sedan lyckades slå sönder – ”det gör ingenting”, sa värden, ”glasskärvor på en fest betyder tur!”) och strosade omkring i trädgården.

IMG-20190720-WA0005

Innan glasskärvorna.

Vi upptäckte ett äppelträd som behövde stadgas om, och på finklädd tremanhand tog vi oss an projektet. Det finns något så underbart i den sortens vänskap också, att folk känner varandra så bra att man låter andra rota fritt i arbetsrum efter snören, och att någon vet var järnspettet förvaras på värdens gård. Äppelträdet stöttades upp igen, med nynerslagen stödpinne och nya band. Vi var nöjda.

Sedan åt vi fisksoppa från guldkantat porslin – denna förnimmelse av österbottniskt bondbröllop – och det var hett ute i trädgården och svalt inne i huset. Festen drog vidare till en villa där vi åt tårta och pratade och badade bastu i flera omgångar och timmar, simmade, grillade. Och när skymningen fallit, så mycket som den faller på den 63:e breddgraden i juli, tände vi marschaller och en eld nere vid stranden. Fastän vi var en av de första att gå och lägga oss så var klockan över två innan vi var i säng, och när jag vaknade imorse hade jag sovit för lite och var glad ända in i själen. Tänk att jag får allt det här.

Och när jag ser i kalendern ser jag: Det bara fortsätter. Tänk att allt detta underbara bara fortsätter.

20190718_163650

Annonser

Lämna en kommentar

Under dagbok

Semestervecka

Det finns inte så mycket tid att skriva blogginlägg. Inte när det är sommar och man har våffelkalas att närvara på, vänner att hämta från flygplatser, Britatårtor att äta, tvätt att tvätta och nätter att sova på andra ställen än i den egna sängen.

IMG-20190624-WA0007

Här i veckan hade jag semestervecka och ekvationen såg ut som följande:
Jeppis: (4 vänner + 2 småbarn + 1 man) * 1 hus * 4 nätter

Vi tog promenader i grannskap som var så vackra att jag kunde gråta, firade födelsedagar, badade bastu och drack kaffe (OCH ÅT BULLAR) på Jakobstads finaste kafé Skorpan.

20190704_105007

I Lundagård hittade jag två kvinnor från år 1936, Ulla och Maud. De var troligen systrar, men inget kan hindra mig från att fiktionalisera dem till flickvänner. 83 år genom historien är inget hinder för deras blickar.

20190705_162904

Och däremellan var det vanligt småbarnsliv, i en lite mer udda familjekonstellation än annars. Jag har tömt och fyllt diskmaskiner flera gånger om dagen (kändes det som), diskat, hängt och vikt tvätt, lagat mat, klätt på små strumpor på små fötter, skuffat vagnar och haft högläsning. Fem vuxna på två barn känns ju som en rimlig minimiproportion.

Fick en påminnelse om livet via Instagram också. Jag skrattade högt och blev genast inspirerad till att ha mer sex samt äta mer kaka.

Screenshot_2019-07-05-10-02-53

Jag har också bokat in hela tre sommarteatrar, alla med (minst) min syster. Så himla roligt det blir! ”En kakbuffé”, som syrran beskrev det. En komedi, ett nyskriven feel good-pjäs och ett historiskt drama. Ni österbottningar får lista ut vilka pjäser det blir.

Och så har jag tankar att tänka. Den där stora sorten som väcks av sommarljus, och av musik så vacker att det skär i hjärtat, och av kärlek och vänskap och av att inte kunna vara säker på något. Förutom det som Laleh sjunger: ”Men det enda man kan vara säker på är tack förlåt.”

Tack. Förlåt. Men framför allt: Tack.
20190704_105106

4 kommentarer

Under dagbok

Helgplaner

Så här tänker jag mig min helg. Det ska vara soligt hela tiden, all mat ska smaka ovanligt gott, blommorna är vackra som en dröm och inga kläder skaver. Då kör vi.

FREDAG

Äta sushi med min syster, handla födelsedagspresenter, sitta på Frihetsstatyn och dricka Hesburgers jordgubbsmilkshake. Laga middag med älskade högstadievänner och köra hem till villan i ljus och ljuvlig sommarnatt.

20190616_170112

LÖRDAG

Bruncha med familjen för att fira Nisses 3-årsdag ♥ Umgås på villan, läsa en bok i hängmattan och tvätta sängkläder. Skriva klart en dikt, kanske på rim, kanske inte. Till kvällen träffa någon jag tycker om och sova över där.

IMG-20190628-WA0002

SÖNDAG

Ha sovmorgon, kanske äta frukost på en balkong, skratta åt hur fint livet är. Vara på våffelkalas på villan med alla grannar, smälla i mig minst fyra våfflor. Elda bastu, tvätta håret och skrubba bort allt junismuts från fötterna. Vara glad, vara nöjd, vara ren.

20190616_170221

Lämna en kommentar

Under dagbok

Hur länge

Hur länge kan man
låta bli att skriva poesi
och fortfarande kalla sig poet?

(Jag har inte skrivit på länge
men det har inte heller Shakespeare

Shakespeare är ju död
säger du

Det är väl ingen ursäkt
säger jag argt)

Det finns
så mycket annat
än att skriva
(tänk att jag säger det
tänk att jag skriver det
någonstans är mitt dåtida jag mycket besviket
någonstans kastar mitt framtida jag slängkyssar
åt alla mina tidigare jag
även detta
även detta)

Det finns
så mycket annat
(också)
rosor böcker vänner nätter
när vi knappt sover

Hur länge kan man
låta bli att skriva poesi
innan man bara måste?

Den kommer i
kittlingar klara ögonblick
hjärtslag som från en hög höjd

i ord som:
katalysatorexpert
i ord som:
”Ge mig inte rått kött
och påstå att det är näring.
Jag känner igen ett slakthus
när jag ser det.”

Jag närmar mig svaret.

Citatet lånat och översatt från denna fantastiska poesivideo:

Parentesen om Shakespeare lånad från min egen dikt, som i sin tur lånade ur Istället för en blomma av Sven Nordqvist & Erik Arpi.

Lämna en kommentar

Under dagbok, skönlitterärt

Det är bra, livet är fint

En dag i juni fyller jag år, och alla bord fylls av blommor. Jag får bland annat en begagnad jeansjacka och en skattkarta som leder till ett badrumsskåp i present av familjemedlemmar. Vi skålar i skumpa och kaffe och äter jordgubbspavlova, och jag kan inte önska mig mer.

20190618_163422-1

Nästa dag bjuder jag två vänner på resten av skumpan och pavlovan. Av dem får jag choklad och ett regnbågste som jag sneglat på länge men aldrig idats lägga pengar på. När vi har druckit upp skumpan och ätit pavlovan går vi över till att provsmaka chokladen och teet.

20190619_184621.jpg

img-20190619-wa0006.jpeg

Det blir midsommarhelg. Jag badar bastu tre dagar i rad, och sover med någon jag tycker om tre nätter i rad. På villan där vi huserar är det aldrig långt till nästa dricka, nästa skratt, nästa kram.

Harry Martinson skrev:

Juni natt blir aldrig av,
liknar mest en daggig dag.

Sent på midsommaraftonen sitter vi längst ute på bryggändan och tittar ut över fjärden. Ett par röker och någon värmer mina fötter. Det spelas musik. Jag snor åt mig klunkar av rödfärgad skumpa som doftar som det doftade i mina morföräldrars badrum när de bryggde eget vin, och jag kan inte önska mig mer.

64755346_2091824411116762_3498422455125409792_n

Fotograf: Calle

Vi ser både solnedgången och soluppgången på vardera sida om den kortaste natten på året. Under de få timmarna folket sover hinner det både åska och regna. När den första sätter på kaffet på midsommardagens morgon skiner redan solen igen. Vi äter tortillachips och pavlovarester och kall nypotatis till frukost. Kärleken till mina yrvakna vänner är gränslös.

”Hur är det med dig?” frågar en vän i ett chattfönster på annandag midsommar.

Jag svarar: ”Det är bra, livet är fint.”

Jag kan inte önska mig mer.

2 kommentarer

Under dagbok

Lillstugon

20190607_151340

Jag sade att jag skulle visa lite fler bilder från min lillstugo. Här står den i hörnet av gården, en ombyggd lekstuga invid gårdsbjörken.

20190607_151357

Bakom den, lite i skymundan, växer ett körsbärsträd som jag kan se genom spetsgardinerna. Det kommer inte mycket körsbär, men blommorna är vackra som ur en saga. Ur Bröderna Lejonhjärta, till exempel, med sin Körsbärsdal.

20190607_151421

Och inne i stugan är det minst lika vackert. Tänk att det här är på riktigt. Spetsgardiner och blombuketter. En dagbok och en diktbok. Och i hörnet skymtar mommo och moffas bröllopsfoto från 1956.

20190607_151445

Lillstugon är bara cirka 4,5 kvadratmeter, men där ryms: en högsäng, en byrå, ett litet klädskåp (under sängen), en fåtölj (under sängen), en kommod, en golvlampa och en pall. På kommoden finns för tillfället ett inramat citat av Jane Austen, samt en liten hög nyinköpt litteratur: Breven från Maresi av Maria Turtschaninoff (som jag läst förr, men inte ägt) och en ask noveller från Novellix. Noveller i en ask är något jag länge har velat prova på, men inte kommit mig för. Men nu!

20190607_151507

I ena fönstret står kristallglas och flaskor som prydnad, små vaser och teförstärkare (det är rom i den fyllda flaskan).

20190607_151722 (2)

Här sover jag, i en platsbyggd och lite ranglig halvhögsäng. Notera ölburken uppe på balken till vänster. Den ställde Vivi där den sommar hon bodde i stan – jag tror det var år 2013 – och där har den stått som ett monument och minne sedan dess. Utanför bild, på den andra tvärbalken: en skumpakork från förra årets födelsedag, också som minne och monument.

20190607_151731

Under sängen, på klädskåpet, bor lite böcker. För tillfället är det Karin Boyes Kallocain, som ska läsas till en feministisk bokklubb, Min lilla gröna som jag fått i present, och ett oläst nummer av Språktidningen. Under hatten ligger Donna Tartt. Jag ämnar läsa Steglitsan i sommar igen. Vad sa ni? Om jag någonsin ska sluta bedyra min kärlek till Donna Tartt? Nä.

20190607_151749 (3)

Väggarna pryds av sånt som villaväggar brukar prydas av. Upphängda minnen på skrangliga nålar. Ett födelsedagskort av föräldrarna till min 23:e födelsedag, om jag minns rätt.

20190607_151800

Och ett annat födelsedagskort till en senare födelsedag, av en vän i grannlandet, fast på en lika skranglig nål.

20190607_151826

Från lillstugodörren ser man rakt till mommo och moffas villa, och över gräsmattan hoppar björktrastar alltjämt i skymningen.

IMG-20190607-WA0007

Och här är jag. I dag har varit en sån där dag när man luktar (eller doftar) svett och solkräm. Jag tog en paus i arbetet och låg på en filt på gräsmattan, i skuggan av gårdsbjörken, för att dricka iste och läsa Vasabladets sommarbilaga. I fjärran mullrade åskan. Någon timme senare kom ovädret inrullande, ni vet, då man riktigt kan höra regnet närma sig på hur vinden ökar.

Nu är det kväll, och solen skiner igen. Jag värmer bastun och viker tvätt. Nu tar vi helg.

5 kommentarer

Under dagbok, okategoriserat

I really like this look even though I’m really uncomfortable at the same time so please be nice to me

Det är kall första maj, och jag skickar ett foto till några vänner:

IMG-20190501-WA0008

Jag: Är det vappen? Är det Pride? Vem vet? Vem bryr sig?
Jag: Ska nu dra ut på stan och känna mig ungefär lika delar cool och obekväm.
Vän: Haha, det är just så det är!!
Jag: Det är väl också ett slags statement, hah: ”I’m here, I’m queer – and I really like this look even though I’m really uncomfortable at the same time so please be nice to me”.

Det regnar dessutom, så jag svänger i dörren för att ta med mitt regnbågsfärgade paraply. Vädret till trots är det mycket folk på stan, jag kryssar mellan marknadsstånd, sockervadd, lakritsremmar, hundar.

Inne i köpcentret råkar jag på en vän. Hen har också studentmössa, och har ritat små svarta figurer över pannan och invid ögonen. Ett hjärta, några prickar i konstnärligt utförande. Det första hen gör är ger mig komplimanger för glittret, för nässmycket.

När vi skiljs åt känner jag mig mycket mera cool än obekväm.

4 kommentarer

Under dagbok

Vindfällen

Efter nyårsstormen ligger det vindfällen i hela skogen. Från övre badrumsfönstret ser man hur två träd i grannens skog korsat varandra, ritar ett stort X. Nere i sänkan har en enorm gran fallit över bäcken, rotvältan står flera meter upp. Här om dagen har pappa till sist sågat upp alla stammar, stora kubbar ligger på hög. De grövsta skulle fungera som soffbord.

”Vad har du för skor på dig?” ropar pappa från skogen, där han har byggt två lador och ett vedlider vartefter vi har behövt mera förvaringsutrymme för ved, hö, trädgårdsmöbler. ”Gummistövlar”, ropar jag till svar och han vinkar dit mig.

Pappa klyver ved, starkt doftande sälg med brandgul kärna och vitt trä längre ut mot barken. Två grankubbar staplade på varandra, de av soffbordsstorlek, får agera huggkubbe. Han visar mig var han staplat kortare vedklabbar, sågade och kluvna för att de ska passa min mindre kakelugn i den nya lägenheten. Sedan får jag prova yxan. Sälgen klyvs lätt när jag träffar rätt, klabbarna flyger åt sidan. Det är ändå inte ofta jag träffar rätt. När jag med tre yxhugg har träffat tre olika ställen på klabben skrattar pappa och säger: ”Du sku nog få frysa, du.”

Tur är det att jag har fjärrvärme och inte behöver förlita mig på min egen vedklyvningsförmåga. Fint är det att jag har en far som sågar, bär och klyver ved till hemmet och villan, och till på köpet måttanpassar klabbar till min kakelugn.

6 kommentarer

Under dagbok

Den sista torsdagen i mars

Torsdag. Jag hade bestämt mig för att ta ledigt från det faktiska jobbet, för att hinna och kunna göra en massa andra saker som bör hinnas med och kunna åtgärdas – skicka jobbmejl, deala med Fpa, handla saker, föra pappas skärmmössa till skomakaren (fråga inte).

Så här såg dagens mycket optimistiska att-göra-lista ut:

IMG-20190328-WA0000

(Fixade jag allt som stod på listan? Nå nej. Men ganska mycket.) Men först: frukost.

20190328_095107

Det här är den frukost som får mig att tänka på min syster. Det känns extra bra nu då hon bor långt borta igen. Bananplättar med blåbär, kanel och yoghurt, samt kaffe. Hemligheten med bananplättarna är att frysa hälften av bananen innan. Min syster har idag lagt upp receptet på sin blogg, men jag gör den icke-veganska versionen med 1 ägg istället för chiafrön.

20190328_093753

(Den inte alls lika tjusiga bilden bakom kulisserna.)

När jag hade ätit min frukost och mejlat de där viktiga ställena så drog jag iväg för att handla. Jag leasar syrrans bil medan hon är utomlands och det är nog bedrägligt bekvämt. Efter att ha totaldissat billiga och slattriga plastlådor i en butik så hittade jag lite mindre billiga och betydligt mindre slattriga förvaringslådor i en annan butik. ”Far nu och se på en dammsugare då du en gång har spenderarbyxorna på”, sa min mamma, så det gjorde jag, och till allas stora förvåning köpte jag också en dammsugare.

20190328_145521

Se här: 130 euro på de saker som jag tycker minst om att köpa – plats och elektronik. Men jag behövde bäggedera, och hela shoppingresan var jag på förvånansvärt gott humör.

20190328_145548

På ännu mer gott humör blev jag när jag fick inordnat mina dukar, gardiner och tavlor i lådorna. Min lägenhet är bra på många sätt, men det är dåligt med förvaringsutrymme. Min badrock hänger i städskrubben och en del av mina badrumsgrejer bor längst bak i min garderob, just saying.

20190328_165524

Men nog är det fint ändå, där jag bor. Bara gatorna har sopats från grus ska jag ta fler promenader i grannskapet, riktigt titta på hus och väggar. Lyfta blicken. Låtsas att jag är utomlands.

Eftersom det är Pampasveckan skulle min granne ha fest, och jag flydde fältet, for hem till en vän på andra sidan stan och badade bastu tillsammans med några andra (herregud vad det var skönt för en trött kropp och ett trött sinne). Efter bastun drack vi te och de andra whisky. Vi kurade ihop oss i soffan och såg på Naked Attraction, en dejtingshow där deltagarna väljer (och väljer bort) potentiella dejter genom att de får se kandidaterna nakna, i etapper, börjandes nerifrån. Sällan har jag sett så många penisar och vulvor på storskärm. En massa olika egenheter i kroppsform och -funktion. Det var fascinerande, pinsamt och underhållande. Helt rätt en sen torsdagskväll i bekvämt sällskap.

När jag kom hem, närmare ett på natten, hade min granne fortfarande fest. Festen fortsatte till klockan fyra, och efter det vaknade jag en gång i timmen fram tills att jag steg upp strax efter nio.

20190328_093810

Med facit på hand borde jag bara ha tackat ja till den där whiskyn och till min väns erbjudande om att sova över där.

4 kommentarer

Under dagbok

Tisdagslistan

Snodde en lista igen av min kändare bloggnamne. Den är i och för sig från januari, så jag får modifiera den lite, när vi nu ändå närmar oss april. Det är en bitterljuv väntan, något dovt som mullrar långt nere under ännu grusiga trottoarer, vårfloden som kommer bryta fram i soldamm och varm jord och tunna skosulor. I går hörde jag den första koltrasten.

Okej, vi lämnar det poetiska ännu en liten lite tid och tar oss an listan – där bilderna får tala för sig själv denna gång.

Vad har du för bakgrundsbild på hemskärmen?

Screenshot_2019-03-26-17-56-24

Du är tvingad att tatuera något i svanken, vad gör du?

 

emancipation-155792_1280

En grej jag skulle vilja lära mig:

Förutom flytande finska, då? Hmm.
Att få det perfekta röda läppstiftet att hålla en hel kväll.

En bild från mitt vardagsrum:

20190326_180306

Ett vackert bokomslag:

9789100171872.jpg
Vilken är den godaste grönsaken?

Honungstomater, samt små morötter direkt från landet.

En grej som stör mig i vardagen:

Att det verkar regna in i min postlåda.

En grej jag borde ta tag i:

Fondsparande.

När kysste du någon senast?

Var det kanske på krogen efter senaste inflyttningsfest?

Ett musiktips?

En bild från mitt kök:

20190326_182126

Vad ser du fram emot i april?

Förutom NaPoWriMo, förstås, så: påsk, hälsa på KJ, vara hus- och hundvakt en vecka, lajv. Jädrar i min lilla låda, vilken bra månad som verkar stunda!

5 kommentarer

Under dagbok, okategoriserat