Category Archives: okategoriserat

Sju böcker

Jag har läst en hel del böcker hittills i år. Vad sägs om sju boktips av olika slag? Alla är läsvärda, fast på helt olika vis. Håll till godo!

En bok att sluka: Expeditionen: Min kärlekshistoria av Bea Uusma

”Jag förstod aldrig fascinationen
som fanns för polarexpeditionen
innan jag gick in
i någon annans polarpassion”

började jag en dikt efter att ha läst ut Uusmas bok på en enda kväll.

Boken handlar om Andrées polarexpedition i slutet av 1800-talet. Målet var att nå Nordpolen med luftballong. Efter bara tre dagar tvingades de tre männen nödlanda på isen. Trettiotre år senare hittas männens kvarlevor. Varför dog de, trots tillgång till varma kläder, matkonserver och gevär? Uusma gräver djupare i historien än någon annan tidigare, berättar om sin egen kärlek till och besatthet kring expeditionen, och jag kan inget annat än att bli meddragen.

En bok som växer: In Transit av Hannele Mikaela Taivassalo

Jag kan inte förklara vad In Transit handlar om. Det finns ingen klar, röd tråd genom berättelsen. Det är ett resande, i tid och rum, det är rörelse och ensamhet och begär. Vi får möta Galadriel, Vera och Sem i samtiden, men också Vera i efterkrigstidens Helsingfors och Sem i dåtidens Stockholm. Det är poetiskt, det är trevande och samtidigt glasklart. Till en början blev jag nästan frustrerad på språket, men boken växte och blev större än vad jag hade kunnat ana.

Jag kan inte förklara vad In Transit handlar om, men jag kan fortfarande frammana känslan och bilderna som den gav upphov till. Och det är förunderliga känslor och bilder.

En bok som får en att både skratta och gråta: Små ögonblick av lycka (men rätt mycket elände med) – 83¼-årige Hendrik Groens hemliga dagbok av Hendrik Groen

20170511_160240

Hendrik Groen bor på ett ålderdomshem i Amsterdam och ger en charmig, dråplig och ironisk rapport inifrån ålderdomen. Han och hans vänner startar Gammal-men-inte-död-klubben för att aktivera sig. Jag omväxlande skrattade högt och grät bittert medan jag läste. En sådan blandning är guld.

En bok som kryper in under skinnet: Vonne och Marie av Christel Sundqvist

Så här skrev jag om boken i min läsdagbok: ”Berörande, fruktansvärd i sin trovärdighet. Kommer lite för nära.”

Marie borde vara lycklig, hon är mamma, hustru och ska dessutom snart doktorera. Men i släkten finns sorg och missbruk, och sådant kan ärvas. Det är en klar och ärlig beskrivning av en helt vanlig, österbottnisk familj, och hur grymt och ett helt vanligt liv kan vara.

En ungdomsbok som glittrar: Ingen normal står i regnet och sjunger av Sara Ohlsson

Ellen och Charlie är bästa vänner, och det skulle alltid vara de två. Så träffar Charlie Niki och inget är längre okomplicerat. En ungdomsroman om vänskap och kärlek som inte blir klyschig en enda gång. Den är feministisk, frigjord och öppen. Jag blev helt enkelt själaglad av att läsa den.

En fantasybok av rang: Naondel av Maria Turtschaninoff

20170511_160225

I Naondel berättas hur Röda klostret, som Maresi handlar om, egentligen grundades. Vad det var som fick en grupp kvinnor att fly från sina respektive världar och liv i sökandet efter något annat. Det är mörk, fängslande och fascinerande fantasy med tydliga feministiska förtecken. Turtschaninoff är en mästare på sin sak.

En bok som imponerar: En Marialegend av Niklas Rådström

Redan de första raderna var så brutala och skickligt formulerade, att jag faktiskt lade undan boken i många veckor, innan jag kunde fortsätta: ”Kulan gick rakt genom hennes käke. Den träffade först överläppen, slet ut tre tänder och trasade sönder ena sidan av hennes tunga. Sedan spräckte kulan käkbenet och lämnade ett öppet sår efter sig när den lämnade kroppen genom undersidan av hakan, strax intill halsen.”

En kvinna lämnas att dö efter en våldtäkt av barnsoldater i ett krigshärjat land. En museiintendent i New York ombeds överta en avliden kollegas arbete och blir allt mer indragen i hennes liv. Den tyske 1500-talskonstnären Lucas Cranach försöker rädda konstskatter under en belägring av staden. En Marialegend väver ihop dessa tre historier på ett imponerande sätt, genom språk och reflektioner kring ondska och mänsklighet. Jag fick känslan av en Margaret Atwood-roman medan jag läste, och det är ju ett tecken på bra litteratur!

Vad är ditt senaste boktips?

5 kommentarer

Filed under okategoriserat

Veckans blogglista: Pengar

Sevendays.fi fortsätter med veckovisa blogglistor, och jag tycker om dem! De har bra teman (politik, kärlek och nu senast pengar) – saker jag tror det är viktigt att tala mera om men som kan vara lite kontroversiella eller svåra att tala om, av olika orsaker. Så vi kör hårt på veckans lista.

Pengar för mig är: något av ett stressmoment, men också något som jag tacksamt nog inte egentligen har behövt oroa mig över desto mera. Jag har helt enkelt alltid haft tillräckligt för att klara mig, tack vare en familj med två heltidsarbetande föräldrar, stöd från Fpa, och en ganska billig livsstil.

Det här lägger jag mest pengar på: boende, helt klart. Jag bor i en fantastisk tvåa, i ett stenhus från 1930-talet, med högt till tak, mörkt golv och fönster åt tre håll. Jag trivs så otroligt bra här. Fpa:s bostadsstöd gör att jag får halva hyran betald. Utan bostadsstöd skulle jag aldrig ha råd att bo som jag bor.

20170503_182834

Mitt hem. Stor bokhylla, loppismöbler och systers piano.


Det här lägger jag minst pengar på:
Typ kläder, kosmetika och väskor. Tror jag. Eller inredning? Det enda jag köpte nytt till lägenheten var sängen, och så bokhyllan. Nej, nu vet jag – elektronik. Jag avskyr att köpa ny elektronik. Drar mig in i det längsta. Min dator har jag fått i examensgåva (efter sju år med datorn jag fick i studentgåva) och min telefon är pappas gamla.

En vanlig månad tjänar jag:
Strax under 1000 euro. Det är då inkomst från mitt (mycket oregelbundna) deltidsjobb som personlig assistent, något enstaka korrekturläsningsuppdrag eller vikariat, och arbetsmarknadsstöd av Fpa. Plus att jag får redan nämnda bostadsbidrag, just eftersom jag förtjänar så lite. Utan dessa bidrag skulle jag inte klara mig.

Mina tre spartips:
Jag har knappast bättre spartips än någon annan, men de här tipsen följer jag i alla fall själv:

1. Köp saker på loppis. Kläder, inredning, husgeråd, böcker, textilier, möbler… Men! Köp inte skor på loppis. Våga lägga ut pengar på rediga skor som du kan använda många säsonger. Mina svarta läderkängor kostade 70 euro (på rea), men har också burit mig ungefär 300 dagar om året i flera år nu.

20170503_190239

Jag drömde om ett par perfekta läderkängor i över tio år innan jag hittade dessa. De har tagit sig an gator i åtminstone Finland, Sverige, Danmark, Tjeckien och nu senast Portugal.

2. Svälj den ekonomiska stoltheten, om du har en sådan. Speciellt när jag nyss hade flyttat hemifrån hade jag någon märklig uppfattning om att jag måste klara allt själv. Det är bara onödigt. Om din mommo vill komma med en matkasse, din syrra vill bjuda dig på bio eller din förälder vill inkludera din telefonräkning i ett familjeabonnemang – säg tack och ta emot!

3. Välj noga vad du vill lägga eventuella extrapengar på. För mig lockar det till exempel inte alls att köpa en dyr designväska för kanske flera hundra euro, när jag kan få en lika praktisk från loppis för ett par euro. Däremot kan jag lägga flera hundra euro på resor för att hälsa på mina vänner i andra delar av landet och världen.

Om jag var ekonomisk oberoende:
skulle jag hälsa på ännu fler vänner på längre håll, köpa en lägenhet eller ett hus istället för att hyra (den tråkiga realiteten är att man som ensamstående deltidsarbetare inte har råd att avkorta bostadslån) och alltid köpa ekologisk mat. Samt ge mycket mera i välgörenhet.

Mina ekonomiska mål är:
Jag har nog inga uttalade ekonomiska mål, mer än att ha tillräckligt för att inte begränsas desto mera i det lilla liv jag vill leva.

Jag tycker att ekonomi är:
besvärligt, men jag försöker trots det lära mig mera, som en slags säkerhet för mig själv. Tänker att ett intresse kanske kommer på köpet (haha).

Tog det emot att fylla i den här listan? Jovisst, både en och två gånger. Privatekonomi är ett ämne som är förknippat med mycket skam, på många sätt. Men som jag sade när jag talade i telefon med min vän KJ och dryftade saken: det är när jag inte riktigt är bekväm med att publicera saker, som jag vet att det är precis det jag måste skriva om.

2 kommentarer

Filed under okategoriserat

Queerhet ≠ sex

Jag sade att jag skulle skriva mera om myten att queerhet = sex. Det lär bli ett långt inlägg (med många parenteser), som på många sätt tangerar det tidigare jag skrev om queerhet – men om det är något som behöver repeteras och nötas in så är det väl det här.

Tänk dig en generisk straight heterosexuell kvinna. Vad inkluderas i hennes sexualitet? Sexuell läggning, förstås – hon blir attraherad av män. Kanske hon blir kär i en man, kanske de blir ihop. Förhoppningsvis är de lyckliga tillsammans, köper ett hus, har ett bra sexliv och får småningom ett barn. Annat? En straight kvinna kan se ut nästan hur som helst. Ingen höjer ett ögonbryn vare sig hon har volangklänning eller kostymbyxor, ring i näsan eller rött läppstift. Hon är inkluderad i bröllopskort med en brud och en brudgum, i filmer, låtar och böcker som behandlar romantik, i Fpa-blanketter och i reklamer för bostadslån.

Tänk dig en generisk lesbisk kvinna. Vad inkluderas i hennes sexualitet? Hon har sex med andra kvinnor. (Kanske är hon korthårig och kör truck också.) Så mestadels: sexuella praktiker. (Kanske även utseende.)

En heterokvinnas sexualitet omfattar allt från sexuell läggning till relationer till eventuell familjebildning till boende. Vittomspännande, hela livet, med andra ord. En queer kvinnas sexualitet ses som hur och med vem hon har sex.

När det talas om queera människor, finns sex alltid väldigt, väldigt nära ytan. Som jag läste någonstans – president Sauli Niinistö är (till synes) heterosexuell. När man ser bilder av honom och hans fru tänker man ”aha, presidenten och hans fru”. Pekka Haavisto, kandidat i presidentvalet 2012, är homosexuell. När man ser bilder av honom och hans man tänker man ”aha, undra vem som sätter på vem i sovrummet?”.

Nå nej, så tänker man inte. (Hoppas jag.) Men trots raljerandet ligger Haavistos sängkammarvanor de facto mycket, mycket närmare till i det allmänna medvetandet än vad Niinistös gör, enbart på grund av att Haavisto är tillsammans med en man. Och även om jag vill tro att två män i ett äktenskap idag i första hand ses som två människor som lever ihop, så är tankesteget till ”två män som har sex” mycket kortare än om det var ett par bestående av en man och en kvinna. Orsaken, tror jag, är att det är där som queer sexualitet skiljer sig från heterosexualitet. Istället för att fokusera på allt det som är likadant, eller liknande (att bli kär eller inte bli kär, att ha eller inte ha sex, dela liv och vardag, att ha viktiga relationer med andra, att kanske gifta sig eller vilja ha barn tillsammans) så markeras det som är olika (vem man är i förhållande till vem man vill ha sex med).

Att endast fokusera på en del liten av (den queera) sexualiteten, nämligen sex i praktiken, är så förenklande, förminskande och förödmjukande. För att jämföra, så låter en arbetsdefinition av sexualitet från Världshälsoorganisationen WHO (2006) så här, i fri översättning:

”Sexualitet är en väsentlig del av att vara människa genom genom hela livet och innefattar kön, könsidentiteter och könsroller, sexuell läggning, erotik, njutning, intimitet och reproduktion. Sexualitet upplevs och uttrycks i tankar, fantasier, önskningar, normer, attityder, värderingar, beteenden, praktiker, roller och relationer. Medan sexualitet kan omfatta alla dessa dimensioner, upplevs eller uttrycks inte alltid alla av dem. Sexualitet påverkas av samspelet mellan biologiska, psykologiska, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella, etiska, legala, historiska, religiösa och andliga faktorer.”

Eller som ett citat, som tillskrivs biologien och sexologen Alfred Kinsey: ”Sexuality is expressed in the way we speak, smile, stand, sit, dress, dance, laugh and cry”.

Precis som heterosexualitet är queerhet något som finns och (kanske) tar sig uttryck i till exempel kön, sex, erotik, njutning, reproduktion, fantasier, intimitet och relationer. Som queer måste man också, till en högre grad än hetero, förhålla sig till sociala, ekonomiska, politiska, kulturella, rättsliga, historiska och religiösa faktorer. Ens sexualitet är inte ens privata, utan finns hela tiden närmare ytan för skärskådning, ifrågasättande och reducerande till endast sex. Ofta med oförstående eller moraliskt fördömande inbakat.

Jag tänker igen på Prideparader, och på alla de som grumsar över att Prideparader bara är ett sätt för queera att trycka upp sin sexualitet (läs: sex) i ansiktet på Stackars Oskyldiga Heteron. Heterosexualiteten normaliseras och uppmuntras varje dag, överallt. I filmer, i böcker, i skolor, i samhällsinstitutioner, i språkbruk, i politiska beslut, i religioner, på arbetsplatser, i klädbutiker, i reklam. Prideparader är ett tillfälle för queera att låta sin sexualitet – hela spektret av det – synas och vara, i musik och språk och reklam, i skratt och dans och gråt.

2 kommentarer

Filed under dagbok, okategoriserat

Nilssons drömdag

Hejsan! Jag är Sandras syster och har äran att gästblogg på hennes blogg idag. Istället för att berätta desto mera om mig själv, tänkte jag bjuda på en historia om min älskling.

Nisse är en väldigt stor del av mitt liv. Jag somnar bredvid honom, vaknar med honom vid min sida och tycker om att spendera lediga söndagar med att mysa i soffan. Nilsson är min bäbis och han fyller snart 10 månader. För att hedra det här tänker jag blogga om ett så spännande ämne som ”En dag med Nilsson”. Här kommer ni få följa med hur en perfekt dag för honom skulle se ut. Enjoy!

Nisse 1

09:00 Här sover vi ännu. Nisse är en sjusovare och tidiga morgnar är det värsta han vet. Eventuellt skrap på magen går bra.

Nisse 2

10:00 Morgonstrilet i naturen och så vaknar vi!

Nisse 3

11:00-12:00 En perfekt dag betyder förmiddagen lunch, bus och lite sömn.

Nisu3

13:00- 14:00 När jag jobbar brukar Nisse vilja ha som mest uppmärksamhet. Det här kan visas genom att han hoppas upp i ansiktet, lägger tassen på benet eller kommer med sin favoritleksak ”Råttis” framför mig.

Nisse 6Nisse 5

15:00 När något gott är på bordet vill Nisse vara med….

Nisse 7

…. En drömdag får han också äta det!

Nisse 8

16:00-18:00 Dagens tupplur och paj på magen.

Nisu2

19:00 En perfekt dag vankas det mera maaaaat klockan sju!

Nisse 4

20:00 Nisses favoritlek är ”Kasta råttis”.

Nisu

21:00 Chill i sängen och nu är det läggdags! En drömdag får han ligga i hela sängen och bredda ut sig hur mycket som helst. Sova under benen, sova under armen, sova på halsen. Godnatt.

Lämna en kommentar

Filed under dagbok, okategoriserat

Still on the road

För ungefär ett år sedan gav jag ut Road trip. Min första diktsamling någonsin i form av en chapbook. En svit bestående av sex dikter, skrivna inom samma universum av blod och vägdamm. Jag tänkte att om jag sålde tio exemplar så var det långt över förväntan. Och jag gick över förväntan.

DSC05490

Nu har jag printat ut en bunt nya exemplar. Sytt ihop dem med vit eller svart sytråd (mina fingertoppar kan vittna om det). Eller med tandtråd. För känslans skull. För en av dikternas skull.

Om du är intresserad av Road trip, ta kontakt genom att till exempel kommentera här, på Facebook eller mejla sandra.j.holmqvist@gmail.com! Priset är 3 euro (+ eventuellt porto), för att täcka kostnaderna för papper, utskrift, tråd och eventuell frakt.

Let’s hit the road together once again.

DSC05489

 

Lämna en kommentar

Filed under dagbok, okategoriserat, skönlitterärt

Vad är poesi är (och inte är)

”They kept asking, ‘What does the poem mean? What does the poem mean?’ And it was frustrating me because poems don’t mean. They suggest. They enact. They provoke.”

Richard Siken, poet

Länge skrattade jag åt bilden av den lidande och missförstådda poeten, men jag har slutat skratta nu. Ju mer jag läser (om) och lär mig (om) poesi, desto med frustrerad blir jag. Att läsa poesi är inte som att läsa prosa. I skolan lär vi oss läsa faktatexter, tidningstexter, romaner, noveller – men poesin nämns alltid i förbifarten, som ett undantag, ett specialfall. Är det då konstigt att poesi ofta uppfattas som obegriplig, tråkig eller gammalmodig?

Ett par klargöranden: Poesi kräver inte rim och bundna versmått. Poesi är inte något som endast skrevs förr. Poesi är inte pretentiöst, elitistiskt eller svårt. Poesi är inte löjligt, tonårsaktigt eller ett undantag.

Poesi är ett sätt att närma sig världen. Som en handledare under en skrivkurs uttryckte det: En dikt kan vara ett språkligt uttryck för att försöka fånga något för- och utomspråkligt.

Eller som jag skrev i en dikt för några dagar sedan:

Poesi är
civil olydnad
i språket

Till skillnad från prosa behöver poesi inte innehålla information. Däremot innehåller poesi betydelse – inte som i att betyda; att mena, men som i att vara betydelsefull; vara av vikt. Denna betydelse kan finnas mellan raderna. Därför handlar poesi om att tolka. Därför kan olika människor få ut helt olika saker av samma dikt. Som Richard Siken säger: dikter antyder, konstruerar, provocerar.

Rent språkliga kännetecken för poesi är bland annat ett kortfattat språk och användningen av metaforer, liknelser och symboler – stilmedel som kan hjälpa att få fram betydelsen. Det finns inget krav på ett berättande i poesi, även om dikter kan vara berättande, men däremot ett krav på rytm. Rytm kan betyda rim eller takt, ett visst versmått som en sonett eller haiku, men också överlag en språklig klang – vad är tilltalande ljud, vad låter harmoniskt, vad förmedlar rätt känsla? Här finns stilmedel som allitteration, assonans och upprepningar att ta till.

En dikt ska väcka känsla, skapa stämning, formulera bilder i huvudet på läsaren­; en antydan, en konstruktion, en provokation. Detta är diktens kärna, dess själ, och den nås sällan genom att läsa dikten rakt upp och ner. Läs med eftertanke, läs med tolkning och läs framför allt med en vilja att nå det som gömmer sig bakom, under och mellan orden.

KORT POESIORDLISTA

prosa – poesi

Prosa är berättande, sammanhängande text som inte är på vers. Romaner, noveller och fackböcker är i regel prosa. I poesi ligger fokus ofta mer på känsla än på berättande. Poesi behöver inte heller följa konventionella skrivregler gällande till exempel radbyte eller grammatik. Förutom dikter kan också låttexter och ramsor räknas som poesi.

bundet versmått – fri vers

Bundet versmått är poesi skriven enligt regelbundna rytmiska mönster. Mönstret kan gälla till exempel antal stavelser per versrad, antal versrader per strof och olika typer av rim. Exempelvis Homeros, William Shakespeare, Johan Ludvig Runeberg och Karin Boye skrev på bundet versmått.

Fri vers behöver inte följa några rytmiska mönster. Poesi av bland annat Edith Södergran, Emilie Dickinson och Birgitta Boucht är på fri vers.

allitteration – assonans

Upprepning av ljud. Allitteration innebär upprepning från början av ett ord till början av ett annat ord, till exempel ur Heidi von Wrights dikt ”röda ögon”: ”sten vid sten. / steg vid steg.” Assonans är upprepning av ett ljud i mitten av ett ord till mitten av ett annat ord, till exempel ”Jag har fönstret öppet, / för att vinden försiktigt” ur Eva-Stina Byggmästars diktbok I tvillingarnas tecken (s 51).

liknelse – metafor – symbol

Stilmedel som bygger på jämförelser. Liknelse, metafor och symbol går ofta in i varandra, men en förenklad uppdelning kan se ut som följande:

Liknelse är när två begrepp jämförs med ordet ”som” eller ”liksom”: ”Livet är som ett träd”.

Metafor är en liknelse utan jämförelseord: ”Livet är ett träd”.

Symbol är en representation av en sak, ett abstrakt begrepp, en idé eller egenskap: en dikt kan till synes handla om ett träd, men trädet symboliserar livet och dikten behandlar således egentligen livet.

Lämna en kommentar

Filed under okategoriserat, skönlitterärt

Aprillyrik dag 2 – Lindy hop

Jag trodde
det krävdes
rött läppstift
klapprande klackar
piffig kjol

Men nej.

Snarast
röda kinder
slitna sneakers
svetten som lackar

Five-six-seven-eight
Rock step, send-out

Do something
that looks cool

One-two-BREAK
paus i musiken
känn vad som händer:
händer som släpper
fingrarna knäpper
två varv runt runt

Don’t know if
I look cool
but I surely feel
fantastic

Och ibland:
alltihop

röda läppar
röda kinder
klockad kjol
looking cool
slitna sulor mot
sliten parkett
skratt och svett
tvåvarvspiruett
and I surely feel
fantastic

Dagens prompt var att skriv en ”receptdikt”. Jag inspirerades av promptet men gick sedan andra vägar.

Lämna en kommentar

Filed under okategoriserat, skönlitterärt

Mina vänner-sida

En vän gjorde en egen version av en sida i en ”Mina vänner”-bok i jobbsyfte. Jag fyller i den i nöjessyfte.

Det här är jag:

Namn: Sandra utanför nätet, Ileea på nätet.
Ålder: 26 på väg mot 27.
Favoritfärg: Jag har ingen självklar favoritfärg. Allt regnbågsfärgat bara för att.
Sista siffran i mitt telefonnummer: 7.
Om jag hade fått bestämma mitt namn skulle jag ha hetat: Kanske Veronica. Fast jag har faktiskt bestämt mitt namn – strax efter min adertonde födelsedag tog jag mig ett mellannamn som jag länge känt att jag haft, bara aldrig officiellt.
Godaste frukosten består av: Allt! Jag älskar frukost. Juice, kaffe eller te, rostat bröd, marmelad, ägg i någon form, grönsaker och så någon slags efterrätt på det.
Godaste drycken: Te. Hett, starkt Earl Grey med lite mjölk.
Skönaste klädesplagget: Sönderklippt band-t-skjorta.
Önskeresemål: London, alltid London.
Om jag var ett fordon så skulle jag vara en: mopo.
Om jag var en glassmak så skulle jag vara: lakrits.
Jag anser att svenskans vackraste ord är: eskapad (ett av de vackrare).
Och det fulaste ordet är: brallor (ett av de fulare).
Det här gör jag helst en ledig dag: Äter lång frukost, läser böcker, träffar vänner, skriver dikter.
Bästa barnprogrammet från när jag var liten: Disneydags om fredagskvällar.
Bästa rummet i ett hus är: köket.
Om jag var ett klädesplagg skulle jag vara: en sönderklippt band-t-skjorta.
Bästa uppfinningen i världshistorien är: antibiotika.
Om jag var en barnboksfigur skulle jag vara: Birk Borkason. Alternativt Nasse från ”Nasses taxi”. Kör krångligt!
Om jag bara fick äta en maträtt resten av mitt liv, skulle det vara: pasta i någon form.
Mitt favoritirritationsobjekt (pet peeve): Folk som är supersnygga och uppklädda då de reser, speciellt orimligt tidigt om morgnarna på Helsingfors-Vanda flygfält där de kommer välsminkade och kostymerade medan jag sunkar fram i trikåklänning och benvärmare efter nattbussen från Åbo.
Om jag hade en superkraft skulle det vara: att med en fingerknäpp få alla att inse fördelarna med feminism.

Vill ni vara med och fylla i en sida, ni också? Kör hårt!

4 kommentarer

Filed under okategoriserat

Let’s get this queer once and for all

Jag lovade att prata mer om queer och ordets betydelse – och det gör jag så gärna. (Myten queerhet = sex tänkte jag att vi tar i ett senare inlägg.)

I det stora kan ordet queer i princip användas på två sätt: queer som teori eller queer som identitet. För mig finns det ingen skillnad. Queer is queer, liksom. Teori, praktik, identitet och ideologi i ett.

Det finaste och bästa med queer är att det inbyggt i själva begreppet finns en vilja att inte definieras. Att försöka definiera queer går därför inte bara emot själva idén med begreppet – det är helt enkelt inte möjligt. Så fort man slår fast en definition av queer, så är det inte längre queert.

Svårt att greppa? Jämför till exempel med ordet grön. Det finns ingen definition för grön. Vissa saker är gröna, andra är det inte. Kanske. Någon tycker att en vas är grön, en annan uppfattar vasen som en annan färg. Spelar ingen roll – blommorna är vackra i vasen oavsett. (Okej, lite haltande liknelse men ni kanske förstår min poäng.)

Därför kan jag inte definiera ordet queer. Det jag kan göra är att vagt ringa in hur jag uppfattar och använder det, men det finns inga regler, inga system. Bara en vilja att låta alla blommor blomma, grön vas eller inte.

Så, för mig:

Queer är ett sätt att se på världen, ett aktivt förhållningssätt som ifrågasätter normer kring kön och sexualitet, såsom heteronormen och tvåsamhetsnormen. Att alla ska få definiera, eller låta bli att definiera, sitt/sina kön och sin(a) sexualitet(er), eller avsaknad av dem. Utan att någonsin ifrågasättas eller påtvingas etiketter. På samma sätt vill jag att relationer – vänskapliga, sexuella, romantiska, familjära och alla andra – ska få vara som de är, utan att de rangordnas eller nödvändigtvis utesluter varandra.

Queer är att vara och leva som man är och vill, att identifiera sig som man vill eller att inte identifiera sig alls. Queer är att inte vilja, kanske inte ens kunna, identifiera eller förklara sin könsidentitet eller sexualitet. Queer tillåter allt det. Queer omfamnar och till och med uppmuntrar det avvikande. Queer befriar.

Regnbågsankan har en fin förklaring i sin ordlista: ”Queer kan vara ett perspektiv eller identitet där personen eftersträvar att inga sexualitets- eller könsnormer skall vara hindrande för det egna livet”.

Hittar ni nyckelordet i den förklaringen?

(P.S. Det är kan.)

5 kommentarer

Filed under okategoriserat

Sköldpaddor

Jag surfade runt på tumblr, som jag brukar, när jag ramlade över denna metafor för aromanticism (att inte känna, eller känna väldigt lite, romantisk attraktion) eller asexualitet (att inte känna, eller känna väldigt lite, sexuell attraktion). Den var så mitt i prick att jag måste dela med mig av den till, tja, alla. Ursprungligen hittas den på pinkdiamondprince.tumblr.com, med ett fint tillägg på sadvulpesboy.tumblr.com. Här är den i fri översättning av mig:

Att försöka klura ut om du är asexuell eller aromantisk kan vara mycket svårare än att komma underfund med andra sexuella och/eller romantiska identiteter, eftersom du försöker hitta frånvaron av något.

Föreställ dig att du är vid en damm och vill ta reda på om det finns några sköldpaddor där. Eller fiskar. Låt oss säga att du hittar en sköldpadda. ”Åh, så bra, nu vet jag att det finns sköldpaddor!” Eller så hittar du en fisk. Eller så hittar du båda, och vet att det finns såväl sköldpaddor som fiskar i dammen.

Men om du inte hittar några sköldpaddor kan det bero på att det inte finns några sköldpaddor, eller att du är skitdålig på att leta efter sköldpaddor och kanske du tror att du såg en sköldpadda där borta – eller så var det bara en pinne. Kanske det bara finns ett fåtal sköldpaddor. Kanske du måste göra något speciellt för att hitta sköldpaddorna. Kanske en hel hop av de där stenarna vid strandkanten egentligen är sköldpaddor, men du ser inte skillnad på stenar och sköldpaddor. Kanske det inte finns några sköldpaddor över huvud taget. Du har ingen aning.

Under tiden finns det folk som säger: ”Åh, men det måste finnas sköldpaddor! Du kommer nog hitta dem för eller senare”, eller ”Hur många sköldpaddor har du hittat i din damm?”, eller ”Försök plantera växter vid strandkanten för att locka till dig sköldpaddorna”, eller ”Åh nej! Vad har din damm råkat ut för, då det inte finns sköldpaddor i den?” Och du bara står där, blöt, med tomt nät och trött uppsyn.

Men oavsett om det finns sköldpaddor eller fisk, eller inte, så fungerar din damms ekologiska system hur bra som helst. För det är vad ekosystem gör – formas till ett system runt det som finns. Du saknar inte något bara för att du inte har sköldpaddor – du har bara en damm utan sköldpaddor. Om någon försökte ändra din damms ekosystem genom att dumpa en hög sköldpaddor i vattnet skulle det troligen bara fucka upp något.

Så du behöver inte vara helt säker. Du behöver inte finkamma varje kubikcentimeter av dammen med håv innan du kan bestämma dig för att det troligen inte finns sköldpaddor i dammen. Om du vill använda begreppet ”aromantisk” eller ”asexuell” om dig själv, för att du tycker att det passar – gör det. Och om du i ett senare skede hittar sköldpaddor, kan du alltid ge dammen ett nytt namn. Det går hur bra som helst.

 

1 kommentar

Filed under dagbok, okategoriserat