Det är maj nu. Kall och regnig maj. Men det var april, varm och solig april, och nu ska vi titta tillbaka lite på den gångna diktmånaden.
År 2019 var sjätte gången jag var med i National Poetry Writing Month. Det betyder minst 180 dikter skrivna i glädje och frenesi. Hur gick det då i år? Rätt bra, även om det inte var min bästa lyrikapril. Den första veckan flöt bra på, men sedan tillbringade jag en vecka hos KJ i Pargas, och sen blev det påsk, så då bröts också flödet. (Nästa år ska jag banne mig ha semester i april och bara skriva skriva skriva. (Det är också en nåd, att tänka att det kommer ett nästa år, en nästa april.))
Som jag skrev en dag:
Jag säger (till mig själv):
det finns alltid
imorgon imorgon imorgon
nästa år nästa år nästa år
I år blev det 33 dikter under dessa 30 aprildagar. Statistiskt sett måste några av dem ha blivit bra. Mina personliga favoriter blev en tebjudning, en död duva, och poesi som terapi. Tre av dikterna var på engelska (en dag skrev jag både en engelsk och en svensk version av samma dikt). Tre av dem var på rim. Hälften av dem (17 st) följde dagens prompt som presenterades på napowrimo.net.
Tack till er alla, som har läst och kommenterat! Det värmer en poets hjärta att veta att dikterna blir lästa. Att dessutom få höra om läsningen i form av kommentarer, på bloggen eller via andra medier, är helt enkelt guld. Guld.
Här kommer nu en sista dikt från april, fram tills nu opublicerad. Må det inte dröja länge innan fler dikter dyker upp här.
Aprillyrik dag 21 – Skog och ängsmark
Mitt sovrum är tapetserat
av skog och ängsmark ―
dunkla grangläntor med skogsstjärna
mörka kärr som omges
av getpors och ängsull
smörblommor och prästkragar
blåklockor och ekorrbär
ovanför huvudkudden växer smultron
som endast syns
i halvvakenhet
blinkar man för många gånger
så försvinner dom
skogen ger ro
blomsterdofterna söver oroliga själar
lugnar tankarna med kamomill och malva
det blåser ljumma västanvindar
doften av midsommarrosor och syren
lägger sig
över lakan och linne
under kudden: mylla och frön
