Monthly Archives: februari 2017

Kusinkaffe

Det finns något kring den finländska kaffekulturen som jag älskar. Muminmuggar, eller de där vita Iittala-muggarna, eller någon fin gammal Arabiaservis, och så ett mjölkpaket och kanske en skål sockerbitar. I kafferum på alla arbetsplatser. Under möten, samtal och utdelande av utmärkelser. Till dop, bröllop och begravning. För grannar, släktingar, vänner och bekanta. Visste ni att den nordiska kaffekulturen spelade en viktig roll i kvinnornas frigörelse? Kaffet gav kvinnor en socialt accepterad orsak att röra sig utanför hemmet och hälsa på varandra, utan att behöva ställa till med en middagsbjudning. En slät kopp kaffe, kanske en skorpa till, var nog.

Här om kvällen hade vi kusinkaffe, med en mommos äppelpaj som grävts fram ur frysen och glass. Det var rojsigt och fint och kaffet var hett och bra. Släktingar huller om buller i soffor och fåtöljer. Minst sju, åtta Muminmuggar med vintertema som trängs på vardagsrumsbordet mellan blockljus och Mariskoolar med godsaker att knapra på. En chihuahua som fick träffa sin första baby, och tvärtom. Hunden skällde, babyn var överförtjust och vi andra skrattade.

Min kusinfamilj på mödernets sida är en spretig och färggrann skara. Det är många diskussioner som pågår parallellt. Ett av de typiska dragen i den grenen av släkten är envisheten: starka åsikter och stora ord. Ett annat drag: driftigheten och ett sökande utåt snarare än inåt. Jag känner aldrig så tydligt att jag brås på min fars sida av släkten som i sällskap av dessa kusiner, men jag är alltid glad när vi träffas. På något vis hör jag ju ändå hemma där bland äventyrslustan och högljuddheten.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under dagbok

Mina vänner-sida

En vän gjorde en egen version av en sida i en ”Mina vänner”-bok i jobbsyfte. Jag fyller i den i nöjessyfte.

Det här är jag:

Namn: Sandra utanför nätet, Ileea på nätet.
Ålder: 26 på väg mot 27.
Favoritfärg: Jag har ingen självklar favoritfärg. Allt regnbågsfärgat bara för att.
Sista siffran i mitt telefonnummer: 7.
Om jag hade fått bestämma mitt namn skulle jag ha hetat: Kanske Veronica. Fast jag har faktiskt bestämt mitt namn – strax efter min adertonde födelsedag tog jag mig ett mellannamn som jag länge känt att jag haft, bara aldrig officiellt.
Godaste frukosten består av: Allt! Jag älskar frukost. Juice, kaffe eller te, rostat bröd, marmelad, ägg i någon form, grönsaker och så någon slags efterrätt på det.
Godaste drycken: Te. Hett, starkt Earl Grey med lite mjölk.
Skönaste klädesplagget: Sönderklippt band-t-skjorta.
Önskeresemål: London, alltid London.
Om jag var ett fordon så skulle jag vara en: mopo.
Om jag var en glassmak så skulle jag vara: lakrits.
Jag anser att svenskans vackraste ord är: eskapad (ett av de vackrare).
Och det fulaste ordet är: brallor (ett av de fulare).
Det här gör jag helst en ledig dag: Äter lång frukost, läser böcker, träffar vänner, skriver dikter.
Bästa barnprogrammet från när jag var liten: Disneydags om fredagskvällar.
Bästa rummet i ett hus är: köket.
Om jag var ett klädesplagg skulle jag vara: en sönderklippt band-t-skjorta.
Bästa uppfinningen i världshistorien är: antibiotika.
Om jag var en barnboksfigur skulle jag vara: Birk Borkason. Alternativt Nasse från ”Nasses taxi”. Kör krångligt!
Om jag bara fick äta en maträtt resten av mitt liv, skulle det vara: pasta i någon form.
Mitt favoritirritationsobjekt (pet peeve): Folk som är supersnygga och uppklädda då de reser, speciellt orimligt tidigt om morgnarna på Helsingfors-Vanda flygfält där de kommer välsminkade och kostymerade medan jag sunkar fram i trikåklänning och benvärmare efter nattbussen från Åbo.
Om jag hade en superkraft skulle det vara: att med en fingerknäpp få alla att inse fördelarna med feminism.

Vill ni vara med och fylla i en sida, ni också? Kör hårt!

4 kommentarer

Filed under okategoriserat

Let’s get this queer once and for all

Jag lovade att prata mer om queer och ordets betydelse – och det gör jag så gärna. (Myten queerhet = sex tänkte jag att vi tar i ett senare inlägg.)

I det stora kan ordet queer i princip användas på två sätt: queer som teori eller queer som identitet. För mig finns det ingen skillnad. Queer is queer, liksom. Teori, praktik, identitet och ideologi i ett.

Det finaste och bästa med queer är att det inbyggt i själva begreppet finns en vilja att inte definieras. Att försöka definiera queer går därför inte bara emot själva idén med begreppet – det är helt enkelt inte möjligt. Så fort man slår fast en definition av queer, så är det inte längre queert.

Svårt att greppa? Jämför till exempel med ordet grön. Det finns ingen definition för grön. Vissa saker är gröna, andra är det inte. Kanske. Någon tycker att en vas är grön, en annan uppfattar vasen som en annan färg. Spelar ingen roll – blommorna är vackra i vasen oavsett. (Okej, lite haltande liknelse men ni kanske förstår min poäng.)

Därför kan jag inte definiera ordet queer. Det jag kan göra är att vagt ringa in hur jag uppfattar och använder det, men det finns inga regler, inga system. Bara en vilja att låta alla blommor blomma, grön vas eller inte.

Så, för mig:

Queer är ett sätt att se på världen, ett aktivt förhållningssätt som ifrågasätter normer kring kön och sexualitet, såsom heteronormen och tvåsamhetsnormen. Att alla ska få definiera, eller låta bli att definiera, sitt/sina kön och sin(a) sexualitet(er), eller avsaknad av dem. Utan att någonsin ifrågasättas eller påtvingas etiketter. På samma sätt vill jag att relationer – vänskapliga, sexuella, romantiska, familjära och alla andra – ska få vara som de är, utan att de rangordnas eller nödvändigtvis utesluter varandra.

Queer är att vara och leva som man är och vill, att identifiera sig som man vill eller att inte identifiera sig alls. Queer är att inte vilja, kanske inte ens kunna, identifiera eller förklara sin könsidentitet eller sexualitet. Queer tillåter allt det. Queer omfamnar och till och med uppmuntrar det avvikande. Queer befriar.

Regnbågsankan har en fin förklaring i sin ordlista: ”Queer kan vara ett perspektiv eller identitet där personen eftersträvar att inga sexualitets- eller könsnormer skall vara hindrande för det egna livet”.

Hittar ni nyckelordet i den förklaringen?

(P.S. Det är kan.)

5 kommentarer

Filed under okategoriserat

Söndag

Söndag. Så trött att det bara drar i benen.

Helgen har tillbringats på workshop inför ett kommande lajv. Mycket prat på tre språk. Nya människor. Gamla människor. Iskalla salar, men också prinsesstårta och kramar.

Jag drömmer så otympligt just nu. Väckarklockan ringer mitt i drömcykeln och även om jag minns drömmarna gör det huvudet mitt trögt. Nästa vecka ska jag i timmar jobba nästan en hel arbetsvecka, fast på fyra dagar. Jag ser fram emot att dra till Lissabon med familjen efter det. I love the smell of old European city in the morning.

Så här ser jag ut nu för tiden. Trött och blek men med finfrisyr – pannluggen åt motsträvshåll. (Till vardags ser jag inte lika korthårig ut.) Ni kommer ihåg min strävan mot Arthur Shelby? Ni får en smygtitt in i mitt sovrum också! Pianot som skymtar är min systers. Fotona på pianot: min mommo. Jag är en fingerbredd från att slå huvudet i takkronan.

Nu ska jag inte göra mycket mer ikväll än dricka te och ringa KJ.

4 kommentarer

Filed under dagbok

Strumpor

Jag drömmer att jag är personlig assistent åt en gammal dam i rullstol. Hon bor i ett enplanshus i tegel, med en gammal betjänt och en ung man som också är anställd för att hjälpa till med huset och med gården. Mycket av tiden tillbringar vi i trädgården på baksidan av huset. Det är tydligen något magiskt över den bakgården, för när vi har varit där en tid blir den gamla kvinnan bättre och bättre och snart behöver hon inte rullstol längre. Jag stannar trots allt kvar som assistent, hämtar saker och håller ordning i huset.

Den gamla damen och den lika åldriga betjänten har picknick på gräsmattan, de är glada och flirtiga och lättklädda i värmen. Damen vill inte alls ha på sig de strumpor som jag tagit med ut åt henne, så jag vänder mig till den unga mannen och knölar ner dem i bröstfickan på hans väst, säger: ”Kan du snälla föra in de här? Tack”. Så ställer jag mig på tå för att kyssa honom på kinden, han vänder ansiktet för att möta mitt. Sedan står han kvar, säger: ”Du missade”.

Och jag ler och det är så soligt i trädgården, det är alltid soligt och sommar, och jag svarar: ”Nytt försök nästa gång!” och vet att nästa gång kommer jag inte missa hans mun. Försiktigt flätar vi ihop fingrarna och går hand i hand mot huset för att föra in de där strumporna.

4 kommentarer

Filed under dagbok, skönlitterärt

Hetero tills annat bevisats

I mitt Facebookflöde dök det upp en artikel med 5 saker straighta kvinna ska sluta säga till queera kvinnor. Jag har själv aldrig fått höra någon av de kommentarerna, tack och lov. Mina straighta vänner och bekanta är väluppfostrade, eller – mer troligt – så är jag inte så synligt normavvikande. Högt upp i kommentarsfältet fann jag en klassiker: ”Varför måste queera personer alltid påpeka att de är queera? Det är som att inbjuda till en diskussion om deras sexliv.”

Åh, denna tanke om att queert folk trycker sin sexualitet i ansiktet på Vanligt Hederligt Folk och att queerhet = sex. Förekommer i varje Pridesammanhang. Stör mig lika mycket varje gång. (Vi ska ta missuppfattningen om att queerhet = sex en annan gång.)

Jag var tvungen att svara på kommentaren: ”Därför att folk annars utgår från att vi är straighta”.

I dagens samhälle i stort ses du som hetero tills annat bevisats – och knappt ens då. För vissa queera är deras queerhet en viktig del av deras identitet. Att uppfattas som hetero kan vara obekvämt, obehagligt eller rentav skadligt. Som att människor inte ser dig som den du är. Att inte uttrycka sin queera identitet är att inte uttrycka hela sig, att på något vis begränsa sig för att inte uppröra folk.

Till det yttre passar jag rätt bra in i heteronormen. Sticker inte särdeles ut ur mängden med mitt utseende, beteende eller uttryckssätt. Ändå avskyr jag när någon utgår från att jag är straight. Om vi tar en enda liten del av min queerhet – sexuell attraktionen (som okunnigt folk tror att är hela queerheten, men som sagt, vi tar det en annan gång) – så verkar jag säkert straight för det mesta. De flesta som jag tycker är attraktiva är män. Men att på något sätt förneka, gömma eller nedvärdera de gånger jag attraheras av kvinnor eller andra, vore att förneka, gömma eller nedvärdera delar av mig själv som är lika viktiga och sanna som vilka andra delar som helst.

Ändå vet jag att jag själv gör samma misstag – tror att folk är straighta. Det går så per automatik att jag inte ens är medveten om det. När det sedan motbevisas är det inga problem att ställa om det i huvudet. Men ändå. Att inte ens jag, som själv är queer, kan utgå från något annat än normen. Så djupt rotad är den.

Åt helvete med heteronormen.

3 kommentarer

Filed under dagbok

En sorts kärlek

Vi dansar vals till en låt som inte går i valstakt, sjunger sakta med. Svagt belyst rum; värme av närhet och vin. Långsamma cirklar på vårt privata dansgolv. Min hand på en knotig axel, en varm hand om min rygg.

I ballroom dances –  såsom vals – ska man hålla en viss distans, men jag rör mig långsamt närmare. Handen nästan upp till nacken, trycka sig emot, mina andetag allt ytligare – och så kysser vi varandra; mjukt. Kysser varandra av en sorts kärlek; en vänskap, en innerlighet, en ömhet; en gemensam tanke om att det, under andra omständigheter, hade varit romantik.

Lämna en kommentar

Filed under dagbok, skönlitterärt

Saker Jag Gjort Nu När Jag Är Frisk Igen

När jag var sjuk skrev jag en lista över saker jag skulle göra när jag var frisk igen. Hur har det nu gått med listan?

– Jag har köpt fler tulpaner. En massa fler tulpaner, och de gör mig så glad. Finaste färgkombinationen.

img_2041

– Jag har sovit en hel natt utan strategier för hur jag ska kunna sova. Hostan har så gott som gett med sig och jag har bytt lakan för att på riktigt känna att sjuksovandet är över.

– Jag har träffat vänner! Har umgåtts med släkt och vänner i Vasa, och förra veckan var min favorit KJ på besök flera dagar. Vi drack en massa te, besökte Jakobstad under ett dygn, och tittade på alla Captain America-filmerna because of fangirl reasons. Mycket bra.

– Jag har ätit en massa god mat som smakar. Åh, vad jag har ätit god mat! Att spagetti och köttbullar i överbliven tomatsoppesås kan vara så gott.

– Jag har städat undan alla mediciner från badrummet. Hejdå hostmedicin, hejdå antibiotika, värktabletter och allergimedicin! Bara en långtidsverkande nässprej finns kvar.

– Jag har gått på kafé, bland annat på Skorpans i Jeppis. Tycker så bra om kaféer som är lika mycket vardagsrum som kaffeställe. Men jag drömmer fortfarande om en session på Sweet Vaasa inom en snar framtid. Vill äta deras största kakbit.

– Jag har inte skrivit de där dikterna som jag inte hade ork att skriva tidigare. Tyvärr. Tror jag har färdigställt en tidigare påbörjar dikt, men det är allt. Det är så märkligt att det man helst vill göra så ofta prioriteras ner, för att det inte är direkt avgörande för ens överlevnad (läs: genererar inte pengar).

– Jag har klippt håret kort, mycket kort. 12mm med maskin, närmare bestämt. Utom pannluggen, den får hänga med ännu. Jag kanske inte ser ut som Arthur Shelby ännu, men jag närmar mig.

Slutsats: Jag räknar mig som frisk och på G med livet igen. Hell yeah.

4 kommentarer

Filed under dagbok

Fiktiv sms-konversation

”Jag är oväntat i stan. När har du paus? Kom och kyss mig.”

”Håller på med pannacotta. Far på tobak så snart jag kan. Vänta utanför bakdörren?”

”Jag är redan där.”

Lämna en kommentar

Filed under skönlitterärt

Sköldpaddor

Jag surfade runt på tumblr, som jag brukar, när jag ramlade över denna metafor för aromanticism (att inte känna, eller känna väldigt lite, romantisk attraktion) eller asexualitet (att inte känna, eller känna väldigt lite, sexuell attraktion). Den var så mitt i prick att jag måste dela med mig av den till, tja, alla. Ursprungligen hittas den på pinkdiamondprince.tumblr.com, med ett fint tillägg på sadvulpesboy.tumblr.com. Här är den i fri översättning av mig:

Att försöka klura ut om du är asexuell eller aromantisk kan vara mycket svårare än att komma underfund med andra sexuella och/eller romantiska identiteter, eftersom du försöker hitta frånvaron av något.

Föreställ dig att du är vid en damm och vill ta reda på om det finns några sköldpaddor där. Eller fiskar. Låt oss säga att du hittar en sköldpadda. ”Åh, så bra, nu vet jag att det finns sköldpaddor!” Eller så hittar du en fisk. Eller så hittar du båda, och vet att det finns såväl sköldpaddor som fiskar i dammen.

Men om du inte hittar några sköldpaddor kan det bero på att det inte finns några sköldpaddor, eller att du är skitdålig på att leta efter sköldpaddor och kanske du tror att du såg en sköldpadda där borta – eller så var det bara en pinne. Kanske det bara finns ett fåtal sköldpaddor. Kanske du måste göra något speciellt för att hitta sköldpaddorna. Kanske en hel hop av de där stenarna vid strandkanten egentligen är sköldpaddor, men du ser inte skillnad på stenar och sköldpaddor. Kanske det inte finns några sköldpaddor över huvud taget. Du har ingen aning.

Under tiden finns det folk som säger: ”Åh, men det måste finnas sköldpaddor! Du kommer nog hitta dem för eller senare”, eller ”Hur många sköldpaddor har du hittat i din damm?”, eller ”Försök plantera växter vid strandkanten för att locka till dig sköldpaddorna”, eller ”Åh nej! Vad har din damm råkat ut för, då det inte finns sköldpaddor i den?” Och du bara står där, blöt, med tomt nät och trött uppsyn.

Men oavsett om det finns sköldpaddor eller fisk, eller inte, så fungerar din damms ekologiska system hur bra som helst. För det är vad ekosystem gör – formas till ett system runt det som finns. Du saknar inte något bara för att du inte har sköldpaddor – du har bara en damm utan sköldpaddor. Om någon försökte ändra din damms ekosystem genom att dumpa en hög sköldpaddor i vattnet skulle det troligen bara fucka upp något.

Så du behöver inte vara helt säker. Du behöver inte finkamma varje kubikcentimeter av dammen med håv innan du kan bestämma dig för att det troligen inte finns sköldpaddor i dammen. Om du vill använda begreppet ”aromantisk” eller ”asexuell” om dig själv, för att du tycker att det passar – gör det. Och om du i ett senare skede hittar sköldpaddor, kan du alltid ge dammen ett nytt namn. Det går hur bra som helst.

 

1 kommentar

Filed under dagbok, okategoriserat