Månadsarkiv: april 2018

Aprillyrik dag 29 – Små vita spöken

Så sänker sig skymningen,
en lång dags färd mot natt.

Vårens fullmåne lyser
och skränande fiskmåsar flyger
fram och tillbaka
som små vita spöken
mot det mörknande blå.

En vårkvällshälsning från mina kvarter.

Annonser

Lämna en kommentar

Under skönlitterärt

Aprillyrik dag 27 – Negativ

Du lever i ett negativ
av verkligheten.
Du vet att det är ett negativ
för det är något med färgerna
som inte riktigt stämmer.

Ur staden hörs en sång.
Det är något med sången
som inte riktigt stämmer.
Det är något med prinsen
som inte riktigt stämmer,
det är något med
blänket i hans krona
som är fel.

Du tänker att han borde hålla ett svärd
en lans
ett äpple
men handen är tom.

Bakom dig flyter floden uppströms.
Du har inte märkt detta förrän nu.
Det måste finnas en mening i det också,
men sfinxerna har aldrig sagt något om det,
trots att de sällan kan hålla tyst
när det gäller det oförklarliga
här i världen.

Prinsen tittar på dig.
Det är något med hur han blinkar
som inte riktigt stämmer.
Det är något med hur han låter bli
att titta på dig
som är oroväckande.

Han höjer sin lans – plötsligt har han en lans.

Ur staden hörs en sång.
Du förstår inte orden men
de skakar om något inom dig
djup nere i katakomberna
skakar de loss damm och puts.

Så djupt går det som skälver.

Sfinxerna stirrar på dig
med sina negativögon.
Blint vita pupiller i allt det svarta
och de är oroväckande tysta.

Ur staden hörs en sång.
När du stirrar ner i floden
ser du hur den skälver till
och sedan sakta
sakta
ändrar riktning.

Hur man skriver en dikt på 15 minuter: Följ dagens prompt genom att dra ett slumpmässigt tarotkort och skriv en dikt inspirerad av antingen kortet eller av bilderna eller idéerna knutna till det. Jag drar The Chariot/Vagnen.

Lyssna sedan på Snake Pit Poetry av Einar Selvik (7 min 6 sek) en gång. Flödesskriv allt som tarotkortet säger dig. Lyssna sedan på låten en gång till (7 min 6 sek) och bearbeta dikten under tiden. När låten tar slut för andra gången ska dikten vara klar. Var nöjd. Publicera.

Lämna en kommentar

Under skönlitterärt

Aprillyrik dag 26 – Tyll och swing

Det är en dröm
Hon är en dröm

En perfekt dröm
som klippts ut
ur tyll och swing
och placerats
rakt i mitt synfält:

vida kjolar och klapprande klackar
pärlor och rosetter
‒ jag svär hon skimrar på ett sätt
som inte är verkligt
som champagnebubblor på tungan
som guld i synen
som is och salt och äpplen

och än mindre verkligt
att hon närmar sig:

ler med mörkröda läppar
mot mina klarröda
och frågar:

Ska vi dansa?

Så vi dansar
till bas och piano och saxofon
hennes hand om min midja
mjukt mjukt
och jag lägger handen
på hennes axel
också den
så mjuk

och tur är
att hon för
och jag följer
för jag har glömt
allt som mina fötter
någonsin har gjort
när hennes skratt kittlar mig i örat
letar sig ner för nacken
och in under klänningskragen ‒

Hon doftar som en dröm:
puder och aprikos
ögonfransar över rosiga kinder

(Och vad måste jag väl lukta?
Försök och misstag,
nervositet:
hårspray och svett?)

Vi fortsätter dansa under kvällen
och hennes skratt fortsätter
leta sig in
under min klänning

Och långt långt senare
när vi slutat dansa
knäpper hon upp min kofta
(hjärtslagen, HJÄRTSLAGEN)
och blandar våra läppstift
till den perfekta nyansen rött

 

O, vet ni, vad jag hade trevligt med den här dikten! Att riktigt få djupdyka i sinnesförnimmelser och känslor. Dagens prompt var nämligen att skriva en dikt som involverade alla fem sinnen, och jag omfamnade allt möjligt trevligt: kjolar, kroppar, glitter, dans, läppstift. Som ni kanske har märkt tycker jag speciellt mycket om rött läppstift. På mig, på andra – på varandra.

7 kommentarer

Under skönlitterärt

Aprillyrik dag 25 – Vårjordar

Vi går barfota över
varma vårjordar
men trycker ner tårna
i det ännu isiga

Det doftar picknicksmat och lera
solvarma barr från stigen

Någonstans därunder
finns allt det
som komma skall

1 kommentar

Under skönlitterärt

Tolv över åtta

Klockan är tolv minuter över åtta en måndag morgon.

Jag har ätit frukost, läst nyheterna, deklarerat, läst min mejl, ringt hälsovården, planerat en resa till huvudstaden och kollat på en video av min favorit-youtuber (”just because I don’t remember you, doesn’t mean I don’t love you”). Allt på dagens att-göra-lista (och lite från morgondagens dito) är avklarat.

Jag är lite trött.

Exakt 05.00 blev jag väckt av någon slags monstermaskin som med ljud och ljus sopade gatorna rena från grus. Försökte somna om, men mådde lite illa och insåg att det var för att jag var hungrig. Tänkte drömmande på havregrynsgröt som är snällt för magen. När fiskmåsarna som bor utanför började skrika och gav jag upp och steg jag upp. Kokade havregrynsgröt och tog itu med dagen medan solen steg bakom hustaken.

Nu kanske jag ska koka kaffe. Kanske sova lite på soffan. Definitivt ta en promenad lite senare, då biblioteket och Folkhälsans hus har öppnat. Jag tänker hämta reserverade böcker, köpa årets majblomma.

Skriva en dikt.

5 kommentarer

Under dagbok

Dikter och fester

Denna april skriver jag inte bara dikter, jag festar också.

Denna lördag kan väl ses som denna aprilmånad i komprimerat format då. Jag har fått spontana applåder över en diktuppläsning, och hört att jag ser så glad ut när jag dansar lindy hop. Båda sakerna värmde mitt hjärta så ♥

På förmiddagen hade vi den avslutande skrivkursträffen för detta år. Det har varit väldans givande att gå en skrivkurs – som det ju brukar vara. Att ha en plats att reflektera över sitt skrivande, träffa andra som skriver, läsa – och förstås skriva. Den här lördagen hade vår eminenta skrivkursledare en riktigt lurig skrivuppgift. Eftersom detta var den sista gången gick vi turvis igenom hur statusen för våra skrivprojekt ser ut, om vi har sådana, eller vad vi möjligen skulle vilja ha för skrivprojekt. Sedan släpper kursledaren bomben: ”Nu har ni fram till klockan tolv på er att påbörja det skrivprojektet.” Och vi skrattade, och stönade, och skrevoch nu har mitt mycket lågmälda och fortfarande oannonserade skrivprojekt fått två nya dikter att ta ställning till. Se där, inte hade jag ju skrivit något till det specifika syftet om det inte vore för denna skrivkurs och -handledare!

Eftermiddagens alla timmar tillbringade jag framför datorn och tittade på Things Not To Say To [insert minority or group]-videor. Saker att inte säga åt döva personer, personer i rullstol, gay personer, personer med kroppsmodifikationer, ensamstående föräldrar… Min favorit var kanske Things Not To Say To Hairy Women:

På kvällen var det prova på-lindy hop, följt av socialdans. Jag hade fått medlockat tre vänner från olika håll, och vi dansade och bouncade och trampade. Pratade och svettades och skrattade. Åt chips och mintchokladkex. Det var inte svårt att vara social, inte ens en gång, jag kände mig glad, och jag stannade ända tills lamporna släcktes och musiken stängdes av.

Nu är jag trött och har ont överallt, så nu ska jag med stort nöje sova.

2 kommentarer

Under dagbok

Aprillyrik dag 19 – Vår & Kaffe

19 Vår

En klassisk blackout poetry-dikt (vad kunde det heta på svenska, ”överstrykningspoesi”?), där man utgår från en redan existerande text och så att säga stryker fram dikten. Jag lånade en sida ur Pennskaftet av Elin Wägner från år 1910, som jag håller på att läsa för tillfället:

IMG-20180419-WA0000

Senare under dagen ringde pappa. Det gav upphov till dagens andra dikt, i haikuform:

När pappa ringer
om kaffe på verandan
får resten vänta.

Glad vårkväll på er!

9 kommentarer

Under dagbok, skönlitterärt

Aprillyrik dag 18 – Namnlös x 3

Namnlös (med blomster)

Som midsommarblomstren
som aldrig vill släppa taget, nej
gräddvita blommor och smaragdblad
någon slags himmelsk härlighet, ett sken
på sätt och vis, just himlen;
det blir för mycket
flöjter och silverklockor sjunger
handskar i knäet; pärlor och askar
ligger utspridda i
trädgårdens dyningar,
nattblomstren som blundar mot
dagen, så vackra, alla dessa blommor
så vackra om natten

Namnlös (vid horisonten)

för att rymma(s), ligger
lågt vid horisonten,
pärlor, rädslan, pennstumpen
brandyn som är alltför stark
och som ingen längre minns

ta med sig, eller lämna efter
en alltför kort kjol, en varm tröja
tallar, enar
det som ruskar och växer
när man skriver

Namnlös (för egen maskin)

Någon måste göra det
då jag inte kan för egen maskin:
hämta mig, lägga mig, söva mig

Någonstans längre bort rör jag mig
trots allt
uppåt

Min mage och rygg:
bara ligger ner, andas, tänker
en timme, ett dygn, ett liv
i väntans korridorer

Går ut, går in igen
går igenom röster, siffror, bokstäver

Jag hade valt annat
om jag hade fått välja

Dagens prompt var mycket givande och produktivt, därav hela tre dikter. Så här lät instruktionerna:

Hitta en dikt i en bok eller tidskrift (med fördel en dikt du inte är bekant med). Använd ett papper för att täcka över allt utom den sista raden. Skriv nu en egen rad som kompletterar, eller på något vis svarar, den enda rad du kan se. Flytta pappret för att avslöja den nästsista raden i din källdikt, och skriv en andra rad i din egen dikt som återigen kompletterar eller svarar på den nästsista raden. Fortsätt på detta sätt, med att avslöja och skriva, tills du når den första raden i din källdikt, som du kompletterar eller svarar på som den sista raden i din nya dikt.

Jag tog mig an tre helt okända dikter, en ur Eva-Stina Byggmästars Men hur små poeter finns det egentligen, en ur Martina Moliis-Mellbergs 7, och en ur Catharina Gripenbergs Handbok att bära till en dräkt. Det ska bli mig ett nöje att så småningom ta mig an de dikterna, och diktsamlingarna, i rätt ordning också.

 

5 kommentarer

Under skönlitterärt

Aprillyrik dag 15 – Dagar

Det finns dagar när man bara behöver
sitta i solen, lutad mot en stugvägg,
varma plankor bestrukna med rödmylla,
doften av trä och damm och jord och järn,
solen lika bländande bakom ögonlocken
som sedan urminnes tider, rakt nedstigande
ända till de första av sin sort
som blundade mot ljuset.

Det finns dagar när det enda man behöver
är äta och vila, i den ordningen, och sedan
om igen, fylla på kraft och återhämta sig på
äldsta möjliga sätt, låta kroppen dåsa och
sinnet vila, och bygga upp något som bara
kan byggas upp av mat och sömn och sol.

Det finns dagar när tankarna faller inåt,
de har alltför länge virvlat i strida strömmar
på ytan, men nu har vattnet lugnat sig
och allt sjunker, sakta, lägger sig till ro
kring kroppen, andningen går neråt i djupet,
slutar först när bottnen verkligen tar emot,
och i de djupa andetagen når solen till slut
ända ner till grunden.

NaPoWriMo är halvvägs! 17 dikter hittills, minst 15 kvar. Jag läser, vilar och skriver vidare.

3 kommentarer

Under skönlitterärt

Aprillyrik dag 13 – Svartjord

Gräset må vara grönare
på andra sidan
men jorden är aldrig svartare
än på den egna graven.

Skomakarbarna har slitstarka sulor
bagarsönerna mätta av bröd
men jag är gravgrävarns dotter.

Att ropa ut sin sorg i skogen
ger inga svar.
Det är när man tystnar
som de döda kan öppna munnen:

Du straffas lika hårt
för brödstöld som för dråp.
Svåra skador och rika fiender
kan föraktas
först under jord.

I de dödas rike är den tålmodiga kung.

Dagens prompt var att skriva en dikt där ett bekant uttryck kullkastas. ”For example, if you chose the phrase ‘A stitch in time saves nine,’ you might reverse that into something like: ‘a broken thread; I’m late, so many lost.’ Or ‘It’s raining cats and dogs’ might prompt the phrase ‘Snakes and lizards evaporate into the sky.’ Those are both rather haunting, strange images, and exploring them could provide you with an equally haunting, strange poem”.

Jag lekte omkring med ordspråk, både rättvända och omkastade sådana, och fick en dikt som jag definitivt skulle kunna klassa som ”haunting, strange”. Det passar väl extra bra så här fredagen den 13:e. Vilka ordspråk, rätta eller förvrängda, hittar du?

9 kommentarer

Under skönlitterärt