Tag Archives: te

Aprillyrik dag 19 – Hur du ordnar en tebjudning (någonstans är det alltid tid för te)

Det är mycket dikter på gång nu! Jag har publicerat min första chapbook någonsin och är otroligt exalterad över det. Slutförandet av Road trip har ändå tagit tid och kraft från de senaste dagarnas NaPoWriMo-skrivning, förhoppningsvis vänder det nu och jag är på hugget den sista dryga veckan av lyrikmånaden. Här kommer i alla fall en dikt från tidigare, nämligen:

Hur du ordnar en tebjudning (någonstans är det alltid tid för te)

Bjud eventuellt in gäster
(någonstans finns det alltid gäster)

Torka tårarna
och ta på dig förkläde

Duka fram omaka tekoppar
i tunnaste porslin
(ju fler blomsterrankor och gulddekorer
desto bättre)

Tappa minst en i golvet
och gläds åt skärvorna

Gå ut i trädgården
för att plocka rosor
och locka fram igelkottarna

Applicera rött läppstift
(någonstans finns det alltid läppstift)
och torka eventuella tårarna igen

Lägg rosorna i en vas
champangeglas
tekanna
eller annat valfritt kärl

Koka upp vatten på spisen
och ring Veronica
(någonstans finns det alltid en Veronica)

Häll en omgång hett vatten i tekannan
för att värma den

Koka sedan upp nytt friskt vatten

Lägg teblad i kannan
häll på vattnet
och brygg teet
(svart te: 3 till 5 minuter
grönt te: 1 till 3 minuter
vitt te: upp till 10 minuter
oloong: 2 till 4 minuter)

Byt till hela och rena strumpor
och försäkra dig om
att kjolen inte har läppstiftsfläckar
(någonstans finns det alltid fläckar)

Baka muffins som du kryddar med
något av följande:
kardemumma
kanel
kanderad apelsin
nejlika
lakritsrot
rosensalt
lithium

Dansa vilt medan muffinsen gräddas
(någonstans finns det alltid musik)

Dekorera muffinsen med
något av följande:
körsbär
jordgubbar
vispad grädde
citronmeliss
kapkrusbär
krossat glas
vaniljstänger

Häll upp en fingerborg whisky och svep den
för att dränka sorgerna
(någonstans finns det alltid sorg)

Plocka fram
mjölkkanna
sockerskål
citronskivor
honungsburk
cyanid
resten av whiskyn

När det ringer på dörren
bättra på läppstiftet och
öppna för de inbjudna gästerna

Om det ringer på dörren
och du inte har bjudit några gäster
kan du bättra på läppstiftet
och öppna i alla fall

Servera teet

Dagens prompt var att skriva en ”How to”-dikt. Under lunchen föreslog min vän att jag skulle skriva om how to arrange a tea party, och jag valde att ta inspiration från Emilie Autumn och hennes tebjudningar för vanartiga viktorianska flickor.

4 kommentarer

Filed under dagbok, skönlitterärt

Fullständiga stunder

Under den något förskjutna helgen upplevde jag två stunder av fullständighet.

Ett. Eftermiddag med vitt februariljus och tulpaner i rött och gult. Vi dricker kaffe och äter två sorters choklad, lyssnar på ljuv musik och pratar om litteratur. Friden och belåtenheten är total.

Två. Kväll, efter te och fastlagsbullar, i en oerhört bekväm fåtölj. En letar akustisk musik på datorn, en stickar i skenet från stearinljus, en läser en språktidning, en bara sitter. Jag löser korsord högt. ”Gullgosse, sju bokstäver, tredje är V?”

”Tänk att man kan umgås genom att lösa korsord”, säger en i sällskapet.
Ja, men det går bara att göra bland de bästa.

1 kommentar

Filed under dagbok

Det är något speciellt med honung

Det är något speciellt med honung.

Du äter rostat bröd med jordgubbssylt

och slickar i dig sylten som rinner längs fingrarna.

I fiktionen är det aldrig kladdigt,

utspillt te, honung i mungipan.

En kopp som slår i marken.

Du slickar i dig teet som rinner längs handleden.

 

Det är något speciellt med all svett.

Av närhet, av skräck,

av dessa värmeböljor som gör dig andfådd,

värmeböljor med cigaretter och honung i mungipan.

Du slickar i dig svetten som rinner längs hans hals.

 

Ingen duschar. Ingen tvättar händerna.

Sylten kladdar på fingrarna, på golvet.

Ingen torkar golvet, köksbordet.

Whiskyflaskan töms.

Du slickar i dig dropparna som rinner ur hans mun.

 

Lämna en kommentar

Filed under dagbok

10. Tre tips på verk som på något sätt handlar om feminism

Jag lyckades. Nästan. Tio feminisminlägg under vårens gång, må vara att det tionde och sista kommer under försommaren.

Tack, alla ni som läst och diskuterat! Det har varit givande för mig att skriva strukturerat om feminism, och jag hoppas att det har varit givande att läsa. Självklart kommer jag fortsätta skriva om feminism, men det är sommar nu, systra mi, som Birk säger till Ronja. Sommar betyder villaliv och ljusa nätter och kaffe på verandan. Romaner och vedeldad bastu och kaniner att ta hand om. Inte så mycket tillgång till dator och internet. Så att sånt.

Som avslutning kommer här tre feministiska verk av olika slag att ta del av:

1. Ett blogginlägg

En av mina feministiska förebilder är burleksdansösen och artisten Veronica Varlow. Hennes texter står på en feministisk grund och ett blogginlägg jag ofta återvänder till är det där hon skriver om ”when feminism became the F word”. Personligt, argt och ögonöppnande och alldeles underbart ♥

2. En video

I denna video pratar hayleyghoover, med utgångspunkt i det för några år sedan uppmärksammade våldtäktsfallet i Steubenville, om samtycke. Samtyckte kan egentligen sammanfattas i ett citat från videon: ”Anything that’s not a YES, means NO”.

Dagens samhälle står, i teorin, på offrets och inte på förövarens sida i ett våldtäktsfall. I praktiken gäller något annat. Kvinnor lärs hur de ska agera för att undvika att bli våldtagna och män lärs (förhoppningsvis) att ett nej är ett nej, men det är att åtgärda problemen i helt fel ända.

Hayley poängterar bland annat att hon vill ta upp vissa saker för att ”make them explicitly clear, in case no one has ever told you. Because no one had ever explicitly told me”. Det här är så viktiga saker att de inte kan lyftas upp tillräckligt mycket eller ofta, och då jag för några år sedan såg videon för första gången var det en stor, personlig lättnad. Att någon explicit sade Det är okej. Det är okej att säga nej. För ingen hade någonsin sagt det åt mig tidigare.

Bonus: En annan kort, bra, informativ och rolig video om samtycke är denna video om te.

3. En film

Okej, det här är lite fusk, för filmen Suffragette har premiär först i höst (datum för Finlandspremiär är ännu okänt). Filmen handlar om suffragetterna, som i sekelskiftets England kämpade för rösträtt för kvinnor. Jag har sett trailern flera gånger och varje gång hotar tårarna att börja rinna. För att det är så berörande. För att det är så viktigt. För att jag påminns om hur långt vi har kommit, men också hur långt vi har kvar. Som huvudrollsinnehavaren Carey Mulligan har sagt: Det har tagit hundra år för den här filmen att bli gjord.

Vem kommer med på bio?

Lämna en kommentar

Filed under okategoriserat

Tisdag

Idag har varit en bra dag. En omväxlande dag, en givande dag. En dag då jag trots allt känner att jag har en plats i akademin, att universitetslivet passar mig.

Morgon. Radio och en yvig bukett tulpaner på köksbordet. Te och smörgås i soffan medan jag läser tidningen. Det blåser friskt då jag cyklar iväg mot akademin.

Foto0567

Förmiddag. Långtråkig föreläsning om det moderna genombrottet, men tacksamt nog mycket fokus på den feministiska kampen. Jag sitter och vickar på tårna och funderar på att skriva en dikt, men hittar ingen inspiration. Otillfredsställande lunch med den djefla Strindberg som sällskap. Jag dissar honom och dricker kaffe istället medan jag planerar min vår. Det positiva med att vara studerande är att det, efter lite tråcklande, går att ta påsklov på 1½ vecka. Österbotten, here I come.

Eftermiddag. Ett mycket hjärnkittlande och givande seminarium om queera läsningar. Vi ställde alla stolar i en ring för att kunna diskutera bättre. Det kändes naket, skavde och var lite obekvämt men just därför var det precis rätt. Jag antecknade inte en enda rad men talade desto mera. Queera sprickor i fiktion – det som inte riktigt syns men ändå finns, det som talar i tystnaden – fascinerar mig oerhört. Jag tänkte mycket på hur det är helt möjligt att läsa (eller snarast se) Supernatural ur ett queert perspektiv, om hur det går att se en romantisk och/eller sexuell relation mellan bröderna Winchester utan att för den delen ignorera eller ogiltigförklara den broderliga och vänskapliga relationen. ”You know Sam and Dean Winchester are psychotically, irrationally, erotically codependent on each other, right?” En sak behöver inte utesluta en annan, och en queer läsning av ett verk är bara en möjlig av otaliga sätt att närma sig fiktionen.

Foto0526Ett av mina många ensamnöjen – Supernatural och whisky.

Sedan. Steka plättar till middag och äta dem med vispad grädde och jordgubbar (jordgubbar!) medan jag ser på en teveserie och diskuterar populärkultur med en vän. Det är fortfarande ljust och jag har inga kvällsplaner.

Fy farao, vad fint.

5 kommentarer

Filed under dagbok

Living the dream

Det är en sketen måndagskväll. Jag sitter framför datorn och dricker te och äter banankaka, medan jag skrotar runt på tumblr. Bland bilder på Benedict Cumberbatch och bröderna Winchester blir jag så till mig att jag tappar skeden. ”Kaksmulor över hela mitt tangentbord!”, utropar jag och slår dramatiskt ut med händerna. Jag är ensam hemma, living the Wayward Victorian Girl dream.

Lämna en kommentar

Filed under dagbok

Lördagsnatt

De senaste dagarna har varit ganska tunga. Orken har inte räckt till, studierna har gett mig huvudvärk och mina nojor har börjat ge sig till känna. Fredagsnatten öste jag ur mig ångest i ordform för en vän som tacksamt nog ville lyssna.

Lördagsnatten blev ett underbart avbrott. Jag bjöd in mig själv till min goda vän Karin. Hon lät mig bestämma bakverk för kvällen. Det blev en överdådig Devil’s Food Cake, en saftig chokladkaka med tjock chokladglasyr och dekorerad med strössel, krokant och amerikanska pastiller.

Till det: starkt, rykande hett svart te med bara en aning mjölk.

Till det: mörk folk & americana-musik med sydstatskänsla.

Till det: diskussioner om tatueringar, fanfiction, sex, barndom, livsval, ekonomi, drömkök, vänner. Sådant stort och viktigt som vi brukar prata om.

Mot slutet av kvällen var jag så mätt och nöjd att jag låg raklång på golvet och tittade upp i taket. Tänkte att det kan vara så här för alltid, dämpat ljus och chokladkaka och te och vänner.

Ungefär halv tre på natten cyklade jag hem genom en tacksamt tom stad. På gården mötte jag tidningsutdelaren och jag undrade, om han hade sovit alls inatt eller om han är en nattuggla som går och lägger sig då tidningarna är utdelade och andra människor så småningom börjar vakna.

Med mig hem hade jag tre blyertsteckningar som Karin hade givit mig. Tre heta män att hänga upp på min vägg. Tre män som jag nu ser varje gång jag går från köket till sovrummet.

Dean

Dean Winchester från Supernatural (spelad av Jensen Ackles)

Sam
Sam Winchester från Supernatural (spelad av Jared Padalecki)

Tom

Tom Hiddleston

(Alla tre porträtt ritade av Karin Holmström. Fler mästerverk i varierande tekniker finns på www.karinholmstrom.fi.)

Imorse vaknade jag av att bländande ljus och vithet. Det hade snöat under morgonnatten och har fortsatt hela dagen.

4 kommentarer

Filed under dagbok

”En jävla lång lista”

Det fanns en tid då jag hängde på X3M:s community med andra fina typer. katarhino, lustmord, banankokaren, steph… Minns ni det? Jag stormdiggade det. X3Misterna blev som egen liten nätfamilj och där kunde jag skriva vad som helst. Då jag började skriva här, så lovade jag först mig själv att inte censurera mig, att låta orden flöda ut ur hjärtat lika obehindrat som tidigare.

Inte blev det ju så. Här skriver jag med mer eftertanke, mer redigering. Det har sina fördelar och det har sina nackdelar.

Kata och jag chattar om bussbiljetter och stundande resor till hufvudstaden och studieångest och kaffe, då hon länkar till ett gammalt inlägg, en av de där långa listorna som snurrade runt på X3M:s community och som snoddes till höger och vänster. Nu snor jag tillbaka den, för lite nostalgi och tidsfördriv. Jag vet med mig själv att jag ändå inte kommer studera mera idag. Istället ska jag dricka kaffe och komma ihåg att hämta min tvätt och kanske skriva brev och definitivt se på Supernatural. Och skriva vad Kata kallar ”en jävla lång lista”.

10 saker jag vill göra innan jag dör

1. Bo i England.
2. Träffa – och helst också kyssa – Veronica Varlow.
3. Ge ut en poesibok.
4. Äga ett par röda, högklackade skor.
5. Skaka hand med Ian McKellen.
6. Dricka otaliga afternoon tea, med äkta scones och clotted cream.
7. Dansa tills stängningsdags.
8. Krossa patriarkatet.
9. Bli bjuden på mina vänners bröllop.
10. Sova en hel dag.

9 saker om mig själv

1. Jag blir hela tiden bättre på att hantera mina nojor (hurra!).
2. Jag ogillar disk som står framme länge, och diskar därför oftare än strängt taget nödvändigt.
3. Jag blir arg av väldigt få saker, men cykla i regn är en av dem.
4. Jag trodde mig vara en minimalist, men ack så fel jag hade.
5. Jag älskar att hitta ord som är på pricken något jag tänkt, känt eller trott, men inte vetat att det finns ett vedertaget begrepp för. Queer, till exempel.
6. Jag har SAOL som min bibel och tumblr som min himmel.
7. Då jag fick veta att Emilie Autumn har överbett, blev jag mer okej med mina egna tänder.
8. Jag lärde känna mitt första alter ego på högstadiet. Rikki Moonshine heter han.
9. Jag är en farbror, och om någon påstår att jag inte kan vara det så tar jag väldigt illa upp.

8 sätt att vinna mitt hjärta

1. Var feminist.
2. Var ärlig.
3. Sjung en serenad.
4. Bejaka.
5. Ta te och teveserier på största allvar.
6. Våga diskutera allvarligheter och fånigheter om vartannat.
7. Gör mig uppmärksam på det du tycker är vackert här i världen.
8. Respektera mina val och viljor.

7 saker jag tänker på ofta
(ingen inbördes ordning!)

1. Mat
2. Supernatural
3. Sherlock
4. Doctor Who
5. Studier
6. Feminism
7. ”Jag borde gå och lägga mig”

6 personer jag tycker är snygga
(klicka på namnen, du kommer inte ångra dig)

1. Veronica Varlow
2. Tom Hiddleston
3. Jensen Ackles
4. Andrew Scott
5. Emilie Autumn
6. Benedict Cumberbatch

5 saker jag gillar att göra

1. Baka godsaker
2. Prata viktiga saker med sådan inlevelse att jag viftar med händerna och halvskriker
3. Titta på teveserier, i ensamhet och mörker och med ångan från en tekopp som skymmer sikten litegrann
4. Äta saker som jag (eller någon annan) har bakat
5. Sitta i solstolen på villaverandans hörn och titta ut över gården

4 saker jag tycker är tändande

1. Uppriktiga uttalanden
2. Fiktivt blod
3. Välsittande västar
4. Mycket och mörk kajal

3 saker jag tycker är avtändande
1. Sexism
2. Rasism
3. Taktlöshet

2 favorilåtar

1. Arsonist’s Lullaby av Hozier

2. One Foot In Front Of The Other av Emilie Autumn



1 bekännelse

1. Jag skäms lite över att jag numera dricker kaffe, då jag så länge var en anti-kaffeist och så väldigt starkt pro-te.

10 kommentarer

Filed under dagbok

I’m back

Jag är tillbaka från artighetens förlovade land, Europas metropol, staden för te och drömmar – London. Snart ska jag ska berätta mera om de sex dagar som jag levde ett alternativt liv som Londonbo, om att bo i en trerummare med knarrande trägolv och kondens på fönstren om morgnarna, om att pendla mellan sockerhög och dödstrött, om att promenera i timtals längs med Themsen och fantisera ihop engelska älskare och dricka den billigaste whiskyn någonsin.

Men inte just nu. Resan tog på krafterna och jag håller fortfarande på att återhämta mig från en rejäl förkylning. Jag sover tiotimmarsnätter, tillbringar dagarna i soffan fram Downton Abbey för att lindra Englandsabstinensen och dricker ingefärsavkok så starkt att det bränner bak i halsen. Där emellan tänker jag på vänner som jag älskar, men som jag inte har hört av mig till på länge (å andra sidan har de heller inte hört av sig, så vi är väl två i samma skamsna båt) och på studierna som jag både vill och inte vill börja med, men som oavsett är ett icke-beslut fram tills dess att jag har jagat sjukdomen ur kroppen. Jag ligger om kvällarna och tänker på min faffa som inte längre finns, och hur det är så osannolikt obegripligt att jag inte riktigt kan tro på det fastän det har gått över en månad sedan han dog. Det är väl som min farbror sade under minnesstunden: Sorgen kommer aldrig att lämna en, men man kan lära sig leva med den.

Så, jag utlyser undantagstillstånd från vardagslivet ännu denna helg, för att återfå balansen i kropp och själ. Tills vi hörs igen följer jag de ord som prydde väggen i mitt londonska sovrum. Kärlek till er, främlingar och vänner!

DSC05063

Lämna en kommentar

Filed under dagbok

Junker

Vi träffas inte särdeles ofta,
och är riktigt usla på att ringa varandra
men varje gång som du är i staden
så ses vi över en kaffe, en öl;
nåt lättsamt och enkelt, som med vem som helst.

Du skickar: Hej, jag är i trakten
och undrar om jag kanske kunde
komma över på en kopp te?

Självklart, välkommen! Du vet var jag bor
och jag tror jag har en kaka i frysen.
Men innan du kommer, kan du på vägen
köpa med dig en liter mjölk?
Jag har ingen hemma och idag är en dag
då jag inte klarar av att ens lämna huset…

Javisst, svarar du. Jag är där om en timme.

Jag tänker på en saga jag hörde,
en saga om Junker Nils av Eka,
på hur han gång på gång räddar livet
på sin konung Magnus, som alltjämt tvivlar:

”Du ser honom inte, men du hör honom andas
och du känner hans skyddande arm om ditt liv”.

Och jag tänker att kanske älskar kung Magnus
sin junker på samma förunderliga sätt
som jag har kommit att älska dig.

Med reservation för att citatet inte är alldeles rätt, då jag har Astrid Lindgrens sagobok i söder och själv befinner mig ännu ett par dagar i norr. Jag har tänkt så mycket de senaste veckorna, men så få av de tankarna har blivit text. Ni som mot  förmodan saknar mina skriverier – jag ber om ursäkt och hoppas på att snart kunna skriva mer frekvent. Ni som inte bryr er om vad jag skriver – hoppas ni har något annat meningsfullt ni sysslar med.

3 kommentarer

Filed under skönlitterärt