Tag Archives: lördag

Titta sig omkring

Jag hade en bra fredag. Lånade böcker från flera bibliotek, åt lutfiskmiddag med släkten hos morföräldrarna. Pratade vitt och brett med en kusin och gosade med Nisse. På kvällen blev det La la land på bio med syster och mamma. Jag tycker om att gå på bio, tycker om hela fenomenet: biljettinköp, godsaker att knapra på, reklamerna innan filmen, surroundljudet, att sitta kvar tills eftertexterna rullat klart.

Och ändå: när jag kom hem slog ångesten till. Helt omotiverat (som den ju brukar). Snabba, ytliga andetag och något som drar i magen. Man kan ha hur många strategier som helst för att stävja ångest – att jorda sig, andas i fyrkanter, medveten närvaro, accepterande av känslor – men allt är glömt när ångesten redan är där. Jag minns inget och kan inget.

Mycket, mycket försiktigt letade jag runt efter musik som inte var för snabb, för att inte öka pulsen ytterligare; inte för långsam, för att inte sjunka ner i apati; inte för sorglig, för att inte späda på känslan av uppgivenhet; inte för hetsig, för jag klarade inte av för mycket sinnesintryck.

Till slut sov jag och drömde om kaniner, fyra stycken, som alla var på rymmen och var alldeles dammiga efter att ha grävt i torr jord.

Idag har jag navigerat mig långsamt genom dagen, för att inte röra upp ångesten från igår. Föräldrarna skulle fara ut till villan en sväng. ”Vad ska ni göra vid villan ens?”, frågade jag mamma. ”Inget speciellt”, svarade hon. ”Titta oss omkring”.

Så jag följde med ut till villan där vi gjorde inget speciellt och tittade oss omkring. Bastun stod där den ska stå. Bryggan låg kvar där den ska ligga. Vi funderade över ett träd vi ska plantera, över att lillstugoverandan behöver tvättas i sommar. Vi drack varm kakao och åt croissanter. Sedan diskade vi kastrullen och sleven i snön och åkte hem igen.

 

1 kommentar

Filed under dagbok

Lördagsnatt

De senaste dagarna har varit ganska tunga. Orken har inte räckt till, studierna har gett mig huvudvärk och mina nojor har börjat ge sig till känna. Fredagsnatten öste jag ur mig ångest i ordform för en vän som tacksamt nog ville lyssna.

Lördagsnatten blev ett underbart avbrott. Jag bjöd in mig själv till min goda vän Karin. Hon lät mig bestämma bakverk för kvällen. Det blev en överdådig Devil’s Food Cake, en saftig chokladkaka med tjock chokladglasyr och dekorerad med strössel, krokant och amerikanska pastiller.

Till det: starkt, rykande hett svart te med bara en aning mjölk.

Till det: mörk folk & americana-musik med sydstatskänsla.

Till det: diskussioner om tatueringar, fanfiction, sex, barndom, livsval, ekonomi, drömkök, vänner. Sådant stort och viktigt som vi brukar prata om.

Mot slutet av kvällen var jag så mätt och nöjd att jag låg raklång på golvet och tittade upp i taket. Tänkte att det kan vara så här för alltid, dämpat ljus och chokladkaka och te och vänner.

Ungefär halv tre på natten cyklade jag hem genom en tacksamt tom stad. På gården mötte jag tidningsutdelaren och jag undrade, om han hade sovit alls inatt eller om han är en nattuggla som går och lägger sig då tidningarna är utdelade och andra människor så småningom börjar vakna.

Med mig hem hade jag tre blyertsteckningar som Karin hade givit mig. Tre heta män att hänga upp på min vägg. Tre män som jag nu ser varje gång jag går från köket till sovrummet.

Dean

Dean Winchester från Supernatural (spelad av Jensen Ackles)

Sam
Sam Winchester från Supernatural (spelad av Jared Padalecki)

Tom

Tom Hiddleston

(Alla tre porträtt ritade av Karin Holmström. Fler mästerverk i varierande tekniker finns på www.karinholmstrom.fi.)

Imorse vaknade jag av att bländande ljus och vithet. Det hade snöat under morgonnatten och har fortsatt hela dagen.

4 kommentarer

Filed under dagbok