dagbok

Idel festligheter

Det är högsommar och regnskurarna och festerna avlöser varandra. Denna vecka är det idel festligheter med tre olika firanden på lika många dagar. Jag är hela tiden mätt av kaffe och kaka.

På onsdag firar mommo och moffa sin 64:e bröllopsdag. De förlovade sig på nyårsafton 1955 och gifte sig 8 juli 1956. När de för några år sedan firade diamantbröllopsdag frågade min syster vad som var hemligheten till ett så långt äktenskap. ”Stå ut”, svarade mommo. Jag lade det redan då på minnet.

20200703_101117
En blombukett som min pojkvän dök upp med oväntat en kväll efter jobbet, ”för att vi inte hade hört av varann på hela dagen” ♥ Nere till höger skymtar mina morföräldrars bröllopsporträtt.

Morgonen är av den allra vackraste sorten – klar och frisk efter nattens regn, solen har inte hunnit upp över skogen än, vinden är sval men inte kall. Mamma och jag lägger ut näten innan frukost och jag njuter av vinden, vattnet, solen, livet.

IMG-20200708-WA0005
Roddaren och fiskaren.

Mot kvällen korkar vi en skumpa, dricker kaffe och äter jordgubbstårta. Jag har dukat, använder ett ljusblått lakan som duk för att matcha kaffeservisen.

Efter kaffet vittjar vi nätet och drar upp tjugotvå feta abborrar. Och en bliko (björkna) och en mört. Det är den största fiskefångsten i mannaminne. Vi tar ut och reder upp nät, syrran imponerar med att ta loss tre abborrar, mommo rensar fisk på löpande band bakom stugan.

IMG-20200708-WA0003
Nisse inspekterar fångsten.

På torsdag fyller mommo 87 år. Hon får en äppelplockare och ett hemlagat presentkort på heldagsshopping på nya Halpa-Halli i gåva. Vi kör ut till Replot och äter lunch tillsammans med vad som känns som halva skärgården. Jag är mätt resten av dagen och tillbringar en otroligt skön stund i hängmattan med att bara skrolla på Instagram. Sådant kan också vara kvalitetstid emellanåt.

På födelsedagskvällen doftar det rök och alspån och enris över hela tomten då mommo röker säsongens första fiskar. Jag tänker på hur jordgubbstårta och kaffe visserligen är mommo, men att stå böjd över något praktiskt arbete är ännu mera mommo.

20200709_171849
Mommo
ezgif.com-video-to-gif
Kvällsmat!

På fredag, idag, firar villagrannen födelsedag med bjudning ute under linden. Vi äter omelettpizza och sallad, dricker vittvin, och sedan, förstås, kaffe och tårta – denna gång Britatårta. Ingen vet riktigt hur mycket grannen fyller. Det är inte det viktiga. Det viktiga är att umgås med sina grannar och reda ut vem som bor i vilket hus längs med villavägen och fundera vad alla vägens hundar heter (ofta vet man inte vad hundägarna heter) och beskåda den nymålade bastukammaren. Om det är något som jag uppskattar är det den grannsämja som jag som yngsta generation och utan egen förtjänst får ta del av, både hemma i Sundom och här på villan. Att man omges med folk som man vill umgås med, och som vill umgås med en. Som bjuder på mat och kaffe och tårta så att man är mätt hela dagen, igen.

IMG-20200710-WA0003
Tredje dagen, tredje festen!

 

dagbok

En natt var det dimma, en dag var det sol

Det är så varmt. Dagarna flyter ihop. Jag har nästintill inget jobb och så verkar det förbli under den kommande tiden. Jag orkar inte skriva, inte sitta framför datorn. Läser, vilar, svettas, äter, simmar, söker skugga.

20200623_170228

Midsommarrosorna har varit i sin fullaste blom. Jag doftar på dem varhelst jag kommer åt. Och en pion har jag också fått! Två av mina favoritblommor.

20200620_223525

Vi har firat min födelsedag och midsommar. Födelsedag på förmiddagen, midsommar på eftermiddagen!

IMG-20200619-WA0004

Skumpa, kaffe och pavlova. Allt jag önskar av min födelsedag.

IMG-20200620-WA0024

Någon gång lekte jag med tanken på att ha en stor 30-årsfest. Sedan kom corona och jag skippade alla sådana planer. Nu firade jag med föräldrarna, mommo & moffa, min pojkvän, och Nisse.

IMG-20200619-WA0010

Färdig för midsommar! Jag fick så fina födelsedagspresenter: en hemstickad tröja, skumpa x 2, gin, en Marimekkoväska, ett fotoalbum. Av mommo fick jag en blomsterkrans, och vad är det som skymtar i öronen?

Kvinnosymbolsörhängen i återvunnet silver av Feministsmeden! Precis vad jag hade önskat mig ♥

IMG-20200619-WA0016

Nisse orkar heller ingenting i värmen. (Förutom att skälla på förbipasserande, det orkar han nog med.) Här hänger han på vår picknicksfilt som alltid funnits.

20200617_232906

En natt var det dimma.

20200622_130330

Och en måndag uträttade vi ärenden: köpte sololja, after sun, arbetskläder, vitamintabletter, solcellspaneler. Och höll glasspaus i värmen.

20200617_210103

20200617_210425

Mamma och jag har lagt ut och tagit upp nät. Här var en kväll som var lite lite svalare. Inte en enda abborre på långa tider. Nu får det nog vara en fiskepaus.

dagbok

ABC i finheter

När vissa morgnar är sådana att jag undrar varför jag över huvud taget stiga upp och göra något av dagen, då är det bra att skrolla igenom telefonens galleri och påminnas om det goda i livet. Här kommer fina saker från de senaste två veckorna – i bokstavsordning!

IMG-20200503-WA0005
BANANPLÄTTAR. Nästintill perfekta.
IMG-20200508-WA0002
FRÖN. Mamma skrev: ”Jag köpte, så du får så!” Det ska förhoppningsvis bli fler bellisar utanför min lillstugo.
IMG-20200509-WA0031
GAMLA FINA SAKER. Från fammos. De rosamönstrade tekopparna är sköra och kantstötta och hjärtskärande söta.
IMG-20200501-WA0005
HEMMAGJORD PIZZA. Och teveserier.
20200429_160904
LÄSRO. När biblioteken är stängda får man återgå till favoriter i bokhyllan.
IMG-20200508-WA0001
MOMMO. Som här rensar årets första små abborrar, fångade i kass utkas(s)tad från bryggan. Så snart vi får båten i sjön blir det nät och förhoppningsvis större firrar.
IMG-20200510-WA0015
MORSDAGSKAFFE. Dukat för tre närvarande och två på distans.
IMG-20200509-WA0004
NISSE.
IMG-20200510-WA0000
NISSE.
IMG-20200503-WA0010
NISSE. Följer rekommendationer och träffas utomhus.
IMG-20200507-WA0002
NISSE. Följer rekommendationer och stannar hemma.
ezgif.com-video-to-gif
BONUS: NISSE SOM LITEN.
IMG-20200509-WA0021
POJKVÄN. Här mycket glad över att få dra igång motorsågen på villan sin.
IMG-20200504-WA0006
PYSSEL. Morsdagskort och födelsedagskort. Jag levde farligt och hade både kaffe och färgvatten i muminmuggar. Gäller att komma ihåg vad som är vad.
IMG-20200509-WA0023
SOL I ANSIKTET. Och pre-morsdagskaffe ute på kusinernas veranda. Mommo och moffa satt vid eget bord. Sådan är coronatiden.
20200430_135047
VAPPEN. Videoträff med vänner. Middag med familjen. Bastu. Skumpa. Mjöd. Struvor. Morgonkaffe på verandan.
20200506_135238
VILLAN. Mommo vädrar diverse.
dagbok

Fredag lördag söndag

20200320_102327
Allt som är fint och behövs just nu. Spetsgardiner, broderad duk från fammos, tulpaner, ljus. En kanin, lite i smyg.

Det är förunderliga tider. Jag jobbar hemifrån köket, som jag alltid gör, men skillnaden i luften är påtaglig. Själen är rätt skakig och pendlar mellan lugn och uppgivenhet. Försöker att inte tänka för mycket framåt, sia om en framtid jag inte kan förutspå, men misslyckas ofta och fastnar i oroliga tankegångar. En dag byter jag de mörkmönstrade gardinerna mot tunna vita. Jag vill ha allt ljus.

20200319_090711
Utsikt från en sovalkov.

FREDAG

20200320_090544

Vårdagjämning! Denna välsignade festdag. Jag firar med en morgonpromenad i skogen. Sedan bakar jag semlor till frukost och äter dem varma med smör, ost, apelsinmarmelad. Världens enklaste, världens godaste. Sväng ihop degen kvällen innan, låt jäsa i kylskåpet över natten, grädda nästa morgon. Går även bra med utgången torrjäst, avsaknad av köksvåg och rågmjöl istället för det ursprungliga grahamsmjölet.

IMG-20200320-WA0009

Här får ni receptet. BARA GÖR DET.

IMG-20200320-WA0014

På eftermiddagen är det traditionsenlig grillning hemhemma. Vi grillar alltid på vårdagjämningen. Oavsett väder. Nisse är helt galen av all korvdoft. Sedan bär vi ved, mina föräldrar, min partner och jag, och avslutar kvällen med bastu. De är de enda människorna jag träffat den senaste veckan. De lär bli de enda jag träffar också nästa vecka. Och väl veckan efter det. Fast nu var det ju det där med att inte tänka för långt framåt.

IMG-20200321-WA0000
Prinsen i familjen.

LÖRDAG

Vi går till det närmaste loppiset för att hitta en påskkrans åt mig. Det finns inga påskkransar. Jag köper ett gult ljus och ett glasägg, och tvättar sedan händerna som besatt. Känslorna är svåra att hantera och jag får ingen ordning på tanke eller planeringsförmåga.

Sist och slutligen går vi och handlar och sedan bakar vi bakar bullar. Klokt beslut. (Jag säger ”vi”, men för att vara ärlig var jag mest hjälpreda som blandade socker och kanel med ena handen och textade familj och vänner med andra.)

20200321_182125 - kopia

När vi inte kan enas om vilken film vi vill se, så ser vi ingen alls. Det är också ett klokt beslut. Vi äter största delen av en bullalängd till ett sent kvällskaffe.

SÖNDAG

Vi lämnar fyra liter mjölk och lika många bullar åt mommo i dörren, byter några ord med henne. Hon har dammsugit och våttorkat golvet, dammat mattor, vädrat alla kläder i stora garderoben, och torkat alla kökshyllor. Sådant kan man också göra i självisolering.

Det är halvsoligt och blåsigt i Kuniskogen, isigt längs stigen och vackra klippor där stigen går som ett vitt band tvärs över annars mossbelagda hällar. Vi pratar om att vandra och om vilka hus vi vill bo i; om gemensamma intressen och om olika; om oss.20200320_090006

På kvällen äter jag mera bullar och lyssnar på en livekonsert via Facebook. Det är ett ryskt band jag aldrig hört om tidigare, men deras musik gör mig glad.

dagbok

Från undantaget till normaltillståndet

Efter två veckor i ett hus är jag inte alls övertygad om det här med lägenhet i stan. Jag försöker påminna mig själv om varför jag riktigt bor här. Egentligen är det ju inte så olikt huset i byn – också här har jag en kakelugn, olästa tidskrifter, ljus på bordet och svala rum (sådär som trähus är om vintern).

(Här har jag ett te, ett som jag har väntat på, som får mig att brista ut i ett ”Åh Gud ja” när jag doftar på påsen med te.)

Kanske är det något med själva utrymmet? Det konkreta antalet kvadratmetrar som jag kan röra mig på? Hemhemma: Hela huset, hela gården. Skjulet med ved, förrådet med stor frys. Stigen ner till ladorna i skogsbrynet, grusvägen till postlådorna. Det finns mera utrymme att andas, leva, tänka på. Här har jag mina 50 kvadratmeter lägenhet, men till och med när jag går till källaren måste jag gå genom ett trapphus som inte längre än mina domäner. Det går inte att komma ifrån det: det känns smått, instängt, begränsat.

Jag kokar en till kopp te, funderar vidare. Det är något mer än det fysiska utrymmet som känns begränsat.

Det är också något med pressen, prestationerna, förväntningarna. De är annorlunda här i stan, mer närvarande, mer krävande. Hemhemma: undantaget. Stan: normaltillståndet. Här ska jag ha mitt liv i ordning, vara en duktig människa. Jag har ingen Nisse som ursäkt för att börja mina arbetsdagar sent. Här ska jag leva upp till bilden som jag och samhället har satt upp för mig, hur jag bör vara. Jobba från morgonen, äta hälsosamt, motionera, yoga, göra mina fysioövningar, slösurfa mindre och i stället läsa och meditera mera om kvällarna (men då kvällarna är så korta?).

(Här i stan går jag aldrig två promenader om dagen oavsett väder. Tack Nisse för två veckor av regelbundna promenader, de har gjort mig så gott!)

Men varför, varför skulle det spela någon roll? Egentligen. Om jag gör det jag ska i mitt arbete – vilket jag gör – så borde det inte spela någon roll när jag börjar min arbetsdag, hund eller inte. Om jag på landet kan skriva om att-göra-listor, stryka saker, omstrukturera dagarna för att få in mera luft och lugn; ta en promenadpaus mitt i arbetet – varför skulle jag inte kunna göra det i stan också?

Jag kan väl göra det i stan också.

Vara lite snällare och lite lugnare mot mig själv.

Vara lite mer som Nisse är mot sig själv – och mot mig.

Nisse och Sandra säger hejdå för denna gång.

dagbok

Tisdagslista

Det är tisdag och det står ”blogga” på dagens att-göra-lista. Jag har så mycket annat också att göra (alldeles för mycket om jag riktigt känner efter, så då låter jag bli), men man kan ju inte korrekturläsa märkliga manus hela tiden heller, så jag snodde igen en lista av min mer kända bloggnamne. Ett två tre nu kör vi!

HAR DU?

Alkohol i kylen:
Jodå. Hemma i stan finns två flaskor skumpa och några öl, här i huset finns lite öl. (Skumpan är inte ständigt på kylning här.)

Något husdjur:
Lånar ju Nisse för tillfället! Vi tar långa promenader i solsken och frost två gånger om dagen. Nisse brukar få bestämma vart vi går.

IMG-20200225-WA0006

Puder på dig:
Näjj, använder inte puder.

Några framtidsplaner:
liten: åka till Umeå i helgen
stor: bo i ett hus på landsbygden

Gymkort:
Det var visst ett nyårsmål att träna på gym en gång i veckan? Nä, det skippar vi redan nu. Inget gymkort. Tränar hemma om jag tränar. Pengarna på annat.

Några MVG:n:
Hade nog mest den finländska versionen 9:or och 10:or i gymnasiebetyget.

Något beroende:
Inget farligt. Läppomada, kanske? Men utan det skulle mina läppar förtvina. Denna vinter har inte varit nådig.

VEM?

Avskyr du:
Manliga världsledare med enorma egon som inte gör något för att förbättra sakers tillstånd. Det finns alltför många som passar in på den beskrivningen.

Längtar du mest efter:
Min syster ♥

Stör du dig på:
En insändarskribent som bland annat tycker att Pride är en styggelse och att abortförbud är lösningen på Finlands sjunkande nativitet. Huh huh att voj nää-ä ändå.

VILKEN?

Tidning läser du:
VBL när jag är hemhemma, Kyrkpressen när jag får tag på den.

Buss åker du oftast:
Sällan jag åker buss, men om det blir så är det mellan centrum och hembyn. Den bussen går bara på vardagar och det stör mig oerhört. Om jag ska hälsa på hemhemma över helgen måste jag alltså ta bussen dit på fredag och hem på måndag. Vilket jag ju inte gör. Alltså måste jag köra bil.

Dag fyller du år:
På midsommarafton! I alla fall vissa år. Det är lite besvärligt när det kommer till att fira.

Årstid föredrar du:
Sommar! Försommar, högsommar, sensommar. Allt.

VAD?

Gör du nu:
Just nu fyller jag ju i en blogglista? Nyss åt jag vaniljglass med hemmalagad kinuskisås och språkgranskade romanmanus.

Gör dig till en bra människa:
Jag är empatisk, förstående och rymmer mycket kärlek i mitt hjärta.

Gör dig till en dålig människa:
Men nä, sånt är ju inte roligt att tänka på. Tycker faktiskt jag är ganska bra i det stora hela.

Vill du arbeta med:
Svenska och skrivande.

Har du för storlek i skor:
40–41.

Läser du för bok:
Jag påbörjade idag så smått min vändagsbok som syrran skickade. Den verkar lovande och jag känner att jag vill ge den mer tid och eftertanke än vad jag kan göra i en kort paus under arbetsdagen.

20200214_101609

Ska du göra nu:
Duscha och elda i spisen.

Trevlig tisdag allihopa! ♥

dagbok

Hus- och hundvakt

Jag ska vara hus- och hundvakt i två veckor när föräldrarna är på resa. 180 kvm för mig själv! Och för Nisse, förstås. Och för en partner emellanåt, såklart. Ypperligt tillfälle att bada bastu och fira födelsedag, som jag hunnit göra redan under det första hus-och-hundvaktsdygnet. Tårta både till frukost och ettmeddaskaffi.

20200218_144907

Här har jag tänkt hänga mycket. Med brasa i spisen, blommor och ljus. Dricka kaffe, skrolla på Tiktok, läsa Kyrkpressen. Riktigt leva Instagramvänligt liv för mig själv.

Annat jag planerar att göra de kommande veckorna:

  • bada mera bastu
  • åka till Umeå över dagen (och besöka Kvinnohistoriska museet ♥ ♥ ♥)
  • äta blodgrape
  • läsa dagstidningar
  • jobba i godan ro
  • äta fastlagsbullar
  • öva mig på att kula

IMG-20200207-WA0003

  • och förstås: ta promenader tre gånger om dagen med kungen i huset

 

dagbok

Söderfjärden

I söndags var det minusgrader och ett snötäcke hade bäddat in världen under natten.

20200119_155454

Mamma, Nisse och jag tog en promenad på Söderfjärden i skymningen. Himlen ligger som en kupol.

20200119_155519

Söderfjärden är alltså ingen riktig fjärd numera. Bara för att förtydliga. Det är en stor meteoritkrater som är idag torrlagd och fungerar som odlingsmark. (Uttalas för övrigt Söderfjäärden. Eller Söderfjäälin, om man pratar dialekt. Inga utdragna sööder här, inte.)

20200119_155549

Nisse fick springa fritt längs de tomma vägarna.

20200119_155600

Halvvägs rullade dimman och kylan in.

20200119_161456

Vi såg fem galopperande hästar med ryttare när vi gick ut på Söderfjärden, och mötte sedan en enda vandrare som snabbt uppslukades av dimman. Annars fanns endast spår av människor och djur.

20200119_161841

dagbok

Helgplaner

Så här tänker jag mig min helg. Det ska vara soligt hela tiden, all mat ska smaka ovanligt gott, blommorna är vackra som en dröm och inga kläder skaver. Då kör vi.

FREDAG

Äta sushi med min syster, handla födelsedagspresenter, sitta på Frihetsstatyn och dricka Hesburgers jordgubbsmilkshake. Laga middag med älskade högstadievänner och köra hem till villan i ljus och ljuvlig sommarnatt.

20190616_170112

LÖRDAG

Bruncha med familjen för att fira Nisses 3-årsdag ♥ Umgås på villan, läsa en bok i hängmattan och tvätta sängkläder. Skriva klart en dikt, kanske på rim, kanske inte. Till kvällen träffa någon jag tycker om och sova över där.

IMG-20190628-WA0002

SÖNDAG

Ha sovmorgon, kanske äta frukost på en balkong, skratta åt hur fint livet är. Vara på våffelkalas på villan med alla grannar, smälla i mig minst fyra våfflor. Elda bastu, tvätta håret och skrubba bort allt junismuts från fötterna. Vara glad, vara nöjd, vara ren.

20190616_170221

dagbok · skönlitterärt

Systra mi

I dag är det syskondagen. Eller så var det syskondagen redan 10 april. Det är lite olika, hur man räknar, var man är. Vi är på olika ställen i dag, min syster Julia och jag, men närmare varandra än vi varit på flera månader – och nästa vecka, ja, då är vi i samma stad igen för sommaren! Jag tänker mig: skumpa, ettmeddaskaffi på villan, sushilunch, road trip. (Syrran är världens mest upptagna, men man kan ju drömma!)

Här är hon, min finaste lillasyster, och hänger på en båt förra sommaren. Hon är en väldigt duktig fotograf och bloggar också, om resor, livsstil och företagande, på juliaholmqvist.com, så det lönar sig att kolla in om man är intresserad av sånt. Jag blir alltid hungrig av hennes matfoton och tänker att jag ska följa hennes tips om egenföretagande, men sedan kommer jag aldrig till skott (se längre ner).

https://www.juliaholmqvist.com/wp-content/uploads/2018/07/white3.png

Jag brukar (eller brukade, för ju äldre vi blir desto mer gemensamt känner jag att vi börjar ha) skämtsamt säga att det enda vi har gemensamt är våra föräldrar. Vi har olika temperament, känslighet, intressen. Julia har en förmåga att alltid landa på fötterna (ibland undrar jag om våra föräldrar har ingått någon slags pakt med högre makter, om hon har fått en specialiserad skyddsängel), och är driven och företagsam på ett sätt jag bara kan drömma om. Jag älskar henne gränslöst och till tidens ände.

En av de allra, allra bästa sakerna med att ha rest så mycket med familjen är all kvalitetstid jag har fått tillbringa med min syster. När man delar sovrum och badrum under intensiva dagar, sitter bredvid varandra på långflyg och väntar på samma flygplatser, så kommer man varandra närmare på ett annat sätt än under en vardag där båda är upptagna med sina liv och, som det har varit under många år, bor på olika platser. (Tacka vet jag Whatsapp. Där kan man chatta under dagen, och skicka bilder på Nisse och vad man gör under dagen, och bestämma telefondejter.)

Vi har fått upptäcka bland annat Budapest, Prag, Kreta, London, Kap Verde, Lissabon, Thailand och Gdansk tillsammans. Här dricker vi cappuccino i Rom höstlovet 2017. Syns det att vi är släkt? (Jag skrattar nu när jag ser de här bilderna. Det är ju helt klart vem som är utbildad estenom och vem som är humanistfjant.)

22690690_10155830267952767_653862889_o

Jag skrev en dikt till och om min syster för ett par år sedan. Den står sig alltjämt.

Systra mi

Mitt tidigaste minne:
springa i sjukhuskorridorer
en nyfödd knubbis
som ska komma att bli
längre än jag

Vi delar rum
smygsover i samma säng
blicken på klockan:
20:59 till 21:00
Önska dig något

I mitt liv
har hon alltid funnits

Om somrarna
spelar vi kort
tills korten tar slut

Efter kraschen:
kunde inte tala
inte hålla en penna
men skrev med fingret
i min handflata
XXXXXXXXde första och viktigaste orden

Folk blir förvånade
Ni liknar inte alls varandra!
Vi råkar bara ha
samma föräldrar
samma familj

samma släkt
samma liv och blod
Jag är inte
om hon inte är

Kaffe och apelsinjuice
solglasögon mot morgonen
och ut ur det öppna fönstret
(där vi langade koppar och glas):
One day, baby, we’ll be old…

Knöliga kuvert på posten
med gåvor och bilder på grisar
textmeddelanden med citat
ur sånger vi skrattar åt

små små tecken till tröst
när vi är ifrån varandra

Kom och sjung!
säger hon
Jag har lärt mig
en ny låt på piano

Vad som helst
tänker jag
vad som helst