Etikettarkiv: queer

Saker jag tänkt på den senaste tiden

Saker jag har tänkt på den senaste tiden:

1.

De dikter jag publicerar här på bloggen
verkar ofta läsas biografiskt,
rakt av gällande
mitt liv.

Efter VERY VERY GAY INTENDED
har jag fyra gånger fått säga:
Flickvännen är fiktiv.

(Klart jag skriver ur
mitt liv
men inte exakt
mitt liv.

Varje text som skrivs
– till och med de faktabaserade –
är ett fiktionaliserande
av verkligheten.)

Jag skulle inte vilja ha
disclaimers efter varje dikt
utan ha tilltro till folks läsförmåga.

Men som en vän sa:
Kanske är feltolkningen
(jag = författaren)
ännu vanligare gällande just dikter?
För att de uppfattas
som så personliga
och känslosamma.

2.

En dag ska vi alla dö
men alla andra dagar
ska vi leva.

3.

Kanske jag borde sluta
leva ett liv där jag
sover alltför lite
och morgonen efter
skrattar för mig själv
(åt mig själv)
åt allt det jag gjorde.

4.

Kanske jag borde fortsätta
leva ett liv där jag
sover alltför lite
och morgonen efter
skrattar för mig själv
(åt mig själv)
åt allt det jag gjorde.

Annonser

4 kommentarer

Under dagbok, skönlitterärt

I really like this look even though I’m really uncomfortable at the same time so please be nice to me

Det är kall första maj, och jag skickar ett foto till några vänner:

IMG-20190501-WA0008

Jag: Är det vappen? Är det Pride? Vem vet? Vem bryr sig?
Jag: Ska nu dra ut på stan och känna mig ungefär lika delar cool och obekväm.
Vän: Haha, det är just så det är!!
Jag: Det är väl också ett slags statement, hah: ”I’m here, I’m queer – and I really like this look even though I’m really uncomfortable at the same time so please be nice to me”.

Det regnar dessutom, så jag svänger i dörren för att ta med mitt regnbågsfärgade paraply. Vädret till trots är det mycket folk på stan, jag kryssar mellan marknadsstånd, sockervadd, lakritsremmar, hundar.

Inne i köpcentret råkar jag på en vän. Hen har också studentmössa, och har ritat små svarta figurer över pannan och invid ögonen. Ett hjärta, några prickar i konstnärligt utförande. Det första hen gör är ger mig komplimanger för glittret, för nässmycket.

När vi skiljs åt känner jag mig mycket mera cool än obekväm.

4 kommentarer

Under dagbok

VERY VERY GAY INTENDED

Jag:

Det är faminej
o m ö j l i g t
att flirta med flickor
i den här skeva världen

Hur ska man få henne att fatta
(hon som är så smart
så söt
så rolig
så sexig —
ska jag sluta
innan jag blir
en kliché?)
att ”I like you very very much”
inte bara är vänner emellan
utan
VERY VERY GAY INTENDE
D

Jag har bjudit henne på bio
Jag har bjudit henne på drinkar
Jag har bjudit henne hem på te
med tydliga och oanständiga avsikter
(vi kysstes i soffan
nästan. nästan.
benen som ett trassel
mina fingrar mot hennes ärmfåll
hennes händer på mitt knä)

Och dagen efter säger hon
hur trevligt hon hade det
vilken fin vän jag är
och jag tänker bara:
JAG KUNDE VARA DIN FLICKVÄN
OM DU BARA LÄT MIG

Vad ska man riktigt göra
för att få dem att fatta?

Hon:

Jag skickar dem en artikel:
10 Signs She’s Actually Flirting With You
och ser till att uppfylla
minst 8 av dem

6 kommentarer

Under skönlitterärt

I en annan slags värld

Det var i augusti 1928, en natt när personalbristen på Bedford Lunatic Asylum var extra påtaglig och Flora var enda nattvakten. Patienterna hade alla fått stora mängder lugnande för att natten skulle förlöpa utan katastrofer, men när Flora delade ut medicinskålarna hade Cleos varit tom.

Några timmar senare, när alla andra låg borta för världen i opiumtung sömn och lampan inne hos överläkaren hade släckts, låste Flora försiktigt upp dörren till ett av patientrummen och släppte ut Cleo. De satte sig på en bänk i bortre hörnet av korridoren, med en filt över sig för att hålla den ständiga kylan borta. På himlen stod en försiktig halvmåne och ett svagt sken föll in över deras fötter, men deras ansikten låg i skugga. Flora hade kokat en termos te och smugglat med sig extra socker och skorpor i förklädesfickan.

Cleo berättade om teatern i London och om de överdådiga efterfesterna med alla som var något. Hon beskrev champagnetornen som aldrig slutade flöda och skandalösa skådespelarpar där båda var kvinnor men den ena i paret alltid bar herrkläder. Flora berättade om hur det var att nästan bokstavligen växa upp i skuggan av Bedford. Hon förklarade hur hon alltid hade varit fascinerad av vad som skedde på insidan av de röda väggarna och om hur inget var som hon hade trott. Cleo berättade om en kattunge som hon hade tagit hand om som barn, och om en grannflicka som hon hade varit vän med som barn. På något sätt hörde de ihop. Flora berättade om hur hon tillbringat sena kvällar i biblioteket under studietiden för att i smyg läsa om sapfisk kärlek, de minsta noterna i de mest ouppmärksammade verken. På något vis hörde det också ihop. Månskenet flyttade sig från deras fötter upp till knäna, där Cleo hade fattat Floras hand och hon hade låtit det ske. Filten och teet hade slutligen drivit kylan på flykten men de satt fortfarande tätt intill varandra. Flora hade lutat huvudet mot Cleos axel.

I en annan slags värld skulle du inte behöva vara här, hade Flora sagt.
I en annan slags värld skulle vi dricka te tillsammans i klart dagsljus, hade Cleo sagt.

I en annan slags värld skulle jag ha bett dig att gifta dig med mig, hade Cleo sagt.
I en annan slags värld hade jag svarat ja, hade Flora sagt.

I helgen var jag på det psykologiska skräcklajvet Asylum, som utspelade sig på ett engelsk mentalsjukhus på 1920-talet. Jag spelade sjuksköterskan Flora, och hade skrivit ovanstående text innan lajvet för att utveckla relationen mellan Flora och hennes flickvän Cleo.

Här är Flora:

20190427_131134

3 kommentarer

Under skönlitterärt

Liten handbok i konsten att bli lesbisk: en kort konversation

En Whatsapp-konversation mellan mig och min goda vän härom dagen.

Jag:
Nu är det dags 😄

WhatsApp Image 2019-04-23 at 10.38.05

Vän:
Haha! Lycka till!

Jag:
Tack, kan behövas –
gick just förbi en ung, snygg, vältränad, lättklädd kille
och bara ”jävlarrrr vad het” 😂

Vän:
😝 Det är ju det dumma med män (inte alla män)…

Jag:
Vårkänslor *nickar*
HAH, enda gången ”inte alla män” faktiskt är befogat 😄

Vän:
Hahaha! Ja, inte alla män är nåt ti ha.

1 kommentar

Under dagbok

Aprillyrik dag 20 – liten handbok i konsten att bli lesbisk

visste du att man kan bli lesbisk?
säger hon och sträcker sig efter mera godis
jag såg en bok på biblioteket
”liten handbok i konsten att bli lesbisk” hette den
lånande du den?
frågar jag, mycket intresserad
av hur sådant går till i praktiken
nä, säger hon med munnen full av lakrits,
svart spott kring tänderna,
jag hade bråttom till bussen och
den var en sån där som man måste läsa på plats
dessutom tror jag inte
att det skulle finnas något nytt där
jag menar, jag har testat det mesta
det handlar ändå mest om subtila saker, du vet
kortklippt hår och läderjackor och vissa poesiböcker i hyllan
och att ligga med flickor då, förstås, och
kanske något om doftljus,
säger hon och petar bort lakrits från en hörntand
med en rosalackad nagel
jag matar henne med amerikanska pastiller
orange, grön, violett
jag har aldrig haft ett doftljus,
säger jag och hon skrattar så
sockeröverdragsflisorna flyger
av alla saker
så funderar du över doftljuset?
frustar hon, och när hon har lugnat sig lite:
jag ska ge dig ett doftljus i födelsedagspresent nästa gång

Dagens prompt var att skriva en dikt utgående från det talade språket.

 

2 kommentarer

Under skönlitterärt

Måndag

När jag vaknar strax efter åtta är jag inte trött, och det är nästan ljust där ute. Jag anar våren bakom de snöslaskiga brandgatorna, där flera bilar har kört fast det senaste dygnet.

Medan jag steker bananplättar till frukost diskuterar jag de queeras vedermödor i dejtingsvängen med en vän i en chattruta. Att hela dejtingfenomenet är så väldigt heteronormativt gör att man som queer har ännu ett extra plan att navigera på, känns det som: Frågar han ut mig på dejt, eller ska vi bara ta kaffe som två vänner? Eller kommer den här personen fatta att mitt förslag om kaffe är vänner emellan, eller tror den att jag föreslår en dejt? Vad om jag föreslår bio?! Flirtar hon med mig, eller är hon bara flirtig till personligheten? (Alternativt: Fattar hon att jag flirtar med henne, eller tror hon bara att jag är sådär kärleksfull som kvinnor kan vara vänner emellan? The intention is very gay!)

Sedan hinner jag jobba knappt en timme innan mamma hämtar mig. Vi åker till lägenheten och mäter upp osynliga möbler, planerar tapeter, märker till vår förskräckelse att golvet bågnar i vardagsrummet (hela lägenheten blir i sämre och sämre skick varje gång jag är där, känns det som!), undersöker källar- och vindsutrymmena (som jag tyckte var förfärliga och som mamma skrattande påstår att är klart dugliga: Du skulle ha sett vinden på Långviksgatan!). Sedan far vi till färgbutiken och får ypperlig betjäning, två tapetrullar på beställning och två färgpytsar att kånka till bilen. Vi orkar till och med via ytterligare en butik för att köpa målartejp och penslar och rollrar för kommande tak- och väggmålning.

När allt detta är gjort och mamma släppt av mig igen håller solen redan på att gå ner. Jag lagar en massiv portion spagetti och sprättar upp tre fönsterkuvert som alla kräver något av mig – främst pengar och mejlskrivande. Så jag betalar pengar och skriver mejl. Sedan kokar jag dagens första kopp kaffe och skär upp en tjock bit kryddkaka. En kort stund senare skär jag upp en tjock bit till.

2 kommentarer

Under dagbok

Kokkola Pride

Efter en vecka av intensivt arbete och tacksamt nog inte riktigt lika intensiv ångest blev det Pride. Pride är lite som julafton – den kommer när den kommer, oavsett om man är beredd eller inte. Och vi regnbågsmänniskor är ju regnbågsmänniskor hela tiden, oavsett om vi förbereder oss inför Pride eller inte. Och när jag vaknade på lördag morgon så kände jag mig faktiskt pirrig och förväntansfull inför dagen.

Min första Pride någonsin blev alltså Kokkola Pride 2018. Jag valde kläder samma morgon. Vi utrustade oss med ett regnbågsfärgat paraply och vattenflaskor. I sista stund hittade vi ett par burkar glitter som vi slängde med. Picknicksmaten handlade vi på vägen.

IMG-20180616-WA0006

Min allrahjärtanskäraste Pridesällskap ♥

Som min kloka syster sade, när jag tidigare i veckan grämde mig över att jag inte hade hunnit eller orka planera något alls till Pride, allra minst picknicksmaten: ”Vad är det att fundera över? Bara att svänga in till Lidl på vägen när ni far!”

Så vi gjorde precis det.

Sedan picknickade vi i Västra parken, bland alla glada och färggranna människor. Det var en så skön stämning, avslappnad och gemytlig, precis vad en trött själ behövde. Vi åt ost och vindruvor och godis, pyntade oss med glitter och stjärnor, målade plakat inför paraden:

20180616_125436

Och sedan slöt vi upp i stora skaror, tog vi vår rättmätiga plats på stadens gator och torg, visade världen att här är vi och där var vi, rakt upp och ner som vi är och vill och ska få vara.

20180616_135944-1

Glad Pridemånad på er ♥

2 kommentarer

Under dagbok

Det är dags nu

Så här såg mitt kylskåp ut:

IMG-20180531-WA0003

Så jag packade mina saker (läs: böcker) och flyttade ut till villan för sommaren.

20180531_133934

Det har varit en så vidunderligt varm vår att jag redan den sista maj kan plocka en bukett av mina favoritblommor: förgät-mig-ej och skogslyst. För en än mer praktfull version: lägg till smörblommor och hundloka.

20180531_181005

Vattnet är lägre än någonsin. ”Jag har aldrig sett så här lågt vatten”, säger mommo, som har bott på villan varje sommar sedan 1973. ”Jag ser stenar som jag aldrig har sett förut!”

20180531_18552320180531_185530

Jag tänker på poesi, men läser prosa. Så här skriver Eva-Stina Byggmästar, det diktgeniet, om poesi. någonting hjärtaktigt är det ju i alla fall –

20180425_224515

Dikter kan göras i små diktfabriker, av små poeter. Tänk att få jobba i en sådan fabrik. Så vackert det kan bli, med bokstäverna i rad efter rad efter rad efter rad.

20180425_224336_LI20180425_224348_LI

Just det, jag har köpt mig en näsring i silver också. Och klippt håret kort kort kort igen (men pannluggen hänger kvar). Tänkte att detta ska bli min queera sommar. Bäst att börja ordentligt då.

IMG-20180529-WA0006 (2)

Nu börjar den!

3 kommentarer

Under dagbok

Vecka 8

I måndags drack jag min första cappuccino sedan Rom. Jag korrekturläste fyra kapitel i en fransk lärobok, bokade jag bord på restaurang och diskuterade syrsor i mat i vårt virtuella vardagsrum (ett gruppchattfönster på Facebook).

I tisdags promenerade jag till bibban för att låna den hajpade poesisamlingen Mjölk och honung av Rupi Kaur. Jag har mycket att säga om den diktsamlingen redan innan jag ens har öppnat den – ska se om det blir ett blogginlägg någon gång. Jag korrekturläste mera franskakapitel, en handbok och några faktauppslag. Jag läste också Linn Jungs fria filosoferande om vänskap. Det var kanske det vackraste någonsin om vänskap. Om jag säger att jag inte grät en skvätt så ljuger jag.

I onsdags var jag på efterkontroll till sjukhuset. Det såg delvis bra ut, delvis ännu oläkt ut. Ny kontroll om en månad. Jag till en källarbarberare och klippte mig. Med en kompis kvarglömda (fejk)näsring i såg jag mer stereotypt queer ut än någonsin.

IMG-20180221-WA0004

Orsaken till de tjusiga örhängena och festtröjan var att jag bjöd ut systra mi på restaurang. Vi drack Prosecco och åt musslor respektive getosthamburgare. Näsringen fick dock stanna hemma.

I torsdags korrekturläste jag en barnbok som gav mig mycket huvudbry. Så många punkter, kolon och kommatecken att hålla ordning på. WordPress påminde mig om att det var på dagen 5 år sedan jag skapade mitt konto här. Jag såg Sameblod på bio med 3 av 4 högstadievänner. Efteråt köpte vi rostbröd och ost och choklad och hade spontan kvällsmatsfest.

I fredags kom min syster med lunch och min mamma med Nisse. Pappa, syrran och jag åkte genom vintervackra österbottenslandskap norrut för att hälsa på fammo. Bilresan både dit och hem var nöjsam, vi hade godis och lite musik och bra samtalsämnen.

I går körde jag till och från Kimo i lika vintervackra österbottenslandskap för att delta i två föreningsmöten. Jag promenerade till andra sidan stan i iskylan för att dricka vin och äta ostbricka med vänner. Vi drack mycket vin och åt ännu mera ost och kex och talade allvar och spelade sanning eller konsekvens enligt någon fånig app och skrattade så mycket och högt att grannen ropade Hiljempi! åt oss halv två på natten.

I dag var jag väldans trött, fick fina feminister på besök för att diskutera Valerie Solanas SCUM Manifest (och livet, för sådant följer på bokdiskussioner), hade jag lindy hop-lektion (som egentligen var lektion i shag) och storstädade hela lägenheten. Torka golv, damma fårskinn, tvätta tre maskiner, rubbet.

I morgon ska jag packa och kanske gå på kafé.

På tisdag åker vi i familjen på semester till Kap Verde. Om jag inte hörs av på ett tag är det för att jag är upptagen med att läsa pocketböcker, vila, utforska en ny stad, äta så mycket mat jag orkar eller ligga i en solstol och dricka Coca-cola.

6 kommentarer

Under dagbok