Etikettarkiv: vardag

Aprillyrik dag 22 – Måndagskväll

En måndagskväll:

scillorna och snödropparna
står i full blom

två okända män
sitter i mitt kök
(den ena beväpnad
med nål och pincett
mot en motsträvig sticka)

i bastun är det
vattenläckage

min vän och jag
har tagit en promenad

på köksmattan sover
Nebukadnessar III
(som är
en liten hund)

på något sätt
hör allt ihop

En sanningsenlig redogörelse för gårkvällen.

 

Annonser

Lämna en kommentar

Under dagbok, skönlitterärt

Raven, blackbird, magpie, crow

Jag är hund- och husvakt en vecka, i den prioriteringsordningen. Jag är också mycket trött, för hundvaktande (som innebär tidiga morgnar) och den senaste tidens helgliv (som innebär sena kvällar) går inte riktigt ihop. I går sade jag: ”Förstår du vad jag fattar?” när jag ville försäkra mig om att en kompis förstod vad jag menade. Han förstod nog både vad jag fattade och menade.

De tidiga morgonpromenaderna är ändå de finaste, trots tröttheten. Det är ljust men ännu kyligt, så grusvägarna är ännu grusvägar och inte lerstigar. Överallt hörs fågelsång – älskade koltrastar, tranor på Söderfjärden, stora svanplogar som trumpetande och dovt susande flyger över en. I morse hade jag en ensamkonversation med en fiktiv engelsktalande om fåglar. Jag räknade upp alla fåglar jag kom på: raven, blackbird, magpie, crow. Swan, ostrich, eagle, hen … När jag kom till ”fasan” tvekade jag. De liknar så varandra, peasant och pheasant. Min imaginära konversationspartner gjorde sig lustig över att jag blandade mellan ”bonde” och ”fasan”. Well, how many birds do you know in another language than your first? frågade jag argt. Det fick tyst på min mycket enspråkiga påhittade samtalskamrat.

2 kommentarer

Under dagbok

Den sista torsdagen i mars

Torsdag. Jag hade bestämt mig för att ta ledigt från det faktiska jobbet, för att hinna och kunna göra en massa andra saker som bör hinnas med och kunna åtgärdas – skicka jobbmejl, deala med Fpa, handla saker, föra pappas skärmmössa till skomakaren (fråga inte).

Så här såg dagens mycket optimistiska att-göra-lista ut:

IMG-20190328-WA0000

(Fixade jag allt som stod på listan? Nå nej. Men ganska mycket.) Men först: frukost.

20190328_095107

Det här är den frukost som får mig att tänka på min syster. Det känns extra bra nu då hon bor långt borta igen. Bananplättar med blåbär, kanel och yoghurt, samt kaffe. Hemligheten med bananplättarna är att frysa hälften av bananen innan. Min syster har idag lagt upp receptet på sin blogg, men jag gör den icke-veganska versionen med 1 ägg istället för chiafrön.

20190328_093753

(Den inte alls lika tjusiga bilden bakom kulisserna.)

När jag hade ätit min frukost och mejlat de där viktiga ställena så drog jag iväg för att handla. Jag leasar syrrans bil medan hon är utomlands och det är nog bedrägligt bekvämt. Efter att ha totaldissat billiga och slattriga plastlådor i en butik så hittade jag lite mindre billiga och betydligt mindre slattriga förvaringslådor i en annan butik. ”Far nu och se på en dammsugare då du en gång har spenderarbyxorna på”, sa min mamma, så det gjorde jag, och till allas stora förvåning köpte jag också en dammsugare.

20190328_145521

Se här: 130 euro på de saker som jag tycker minst om att köpa – plats och elektronik. Men jag behövde bäggedera, och hela shoppingresan var jag på förvånansvärt gott humör.

20190328_145548

På ännu mer gott humör blev jag när jag fick inordnat mina dukar, gardiner och tavlor i lådorna. Min lägenhet är bra på många sätt, men det är dåligt med förvaringsutrymme. Min badrock hänger i städskrubben och en del av mina badrumsgrejer bor längst bak i min garderob, just saying.

20190328_165524

Men nog är det fint ändå, där jag bor. Bara gatorna har sopats från grus ska jag ta fler promenader i grannskapet, riktigt titta på hus och väggar. Lyfta blicken. Låtsas att jag är utomlands.

Eftersom det är Pampasveckan skulle min granne ha fest, och jag flydde fältet, for hem till en vän på andra sidan stan och badade bastu tillsammans med några andra (herregud vad det var skönt för en trött kropp och ett trött sinne). Efter bastun drack vi te och de andra whisky. Vi kurade ihop oss i soffan och såg på Naked Attraction, en dejtingshow där deltagarna väljer (och väljer bort) potentiella dejter genom att de får se kandidaterna nakna, i etapper, börjandes nerifrån. Sällan har jag sett så många penisar och vulvor på storskärm. En massa olika egenheter i kroppsform och -funktion. Det var fascinerande, pinsamt och underhållande. Helt rätt en sen torsdagskväll i bekvämt sällskap.

När jag kom hem, närmare ett på natten, hade min granne fortfarande fest. Festen fortsatte till klockan fyra, och efter det vaknade jag en gång i timmen fram tills att jag steg upp strax efter nio.

20190328_093810

Med facit på hand borde jag bara ha tackat ja till den där whiskyn och till min väns erbjudande om att sova över där.

4 kommentarer

Under dagbok

Tisdagslistan

Snodde en lista igen av min kändare bloggnamne. Den är i och för sig från januari, så jag får modifiera den lite, när vi nu ändå närmar oss april. Det är en bitterljuv väntan, något dovt som mullrar långt nere under ännu grusiga trottoarer, vårfloden som kommer bryta fram i soldamm och varm jord och tunna skosulor. I går hörde jag den första koltrasten.

Okej, vi lämnar det poetiska ännu en liten lite tid och tar oss an listan – där bilderna får tala för sig själv denna gång.

Vad har du för bakgrundsbild på hemskärmen?

Screenshot_2019-03-26-17-56-24

Du är tvingad att tatuera något i svanken, vad gör du?

 

emancipation-155792_1280

En grej jag skulle vilja lära mig:

Förutom flytande finska, då? Hmm.
Att få det perfekta röda läppstiftet att hålla en hel kväll.

En bild från mitt vardagsrum:

20190326_180306

Ett vackert bokomslag:

9789100171872.jpg
Vilken är den godaste grönsaken?

Honungstomater, samt små morötter direkt från landet.

En grej som stör mig i vardagen:

Att det verkar regna in i min postlåda.

En grej jag borde ta tag i:

Fondsparande.

När kysste du någon senast?

Var det kanske på krogen efter senaste inflyttningsfest?

Ett musiktips?

En bild från mitt kök:

20190326_182126

Vad ser du fram emot i april?

Förutom NaPoWriMo, förstås, så: påsk, hälsa på KJ, vara hus- och hundvakt en vecka, lajv. Jädrar i min lilla låda, vilken bra månad som verkar stunda!

5 kommentarer

Under dagbok, okategoriserat

Sheena is a punk rocker

Det är sen mars och premiär för solglasögonen när jag promenerar in mot stan. Jag har en för varm jacka och fredagsplaner i sinnet.

Tvärs över övergångsstället står en punkrockare vid rödljuset: svarta byxor med en massa kedjor, ett par handklovar; urtvättat rödfärgat hår på svaj; svart jacka med en massa nitar, märken och pinsar. Och, av någon outgrundlig anledning, ett paket Jaffakex i handen. (Jag får plötsligt en stark lust att rota fram mina egna svartrockarkläder, drömmer om grus under converse-sulor och tunna läderjackor.) Punkrockaren ser precis ut som en lite trulig ungdom, en sån där person som äldre damer blänger lite misstänksamt mot och som kan bli skränig i grupp.

Runt armen har punkaren en armbindel med en symbol. På håll tvärs över vägen ser jag inte vad den föreställer, så när ljuset slår om till grönt försäkrar jag mig om att gå förbi på vänster sida för att kunna kika efter. På armbindeln är symbolen av en streckfigur som slänger skräp i en papperskorg, bara det att den här figuren inte kastar ett papper utan ett hakkors. ”Vi antinazister kommer i alla slags former och färger”, tänker jag glatt och känner genast ännu mera samhörighet med personen. Resten av eftermiddagen sjunger jag på Sheena is a punk rocker för mig själv medan jag handlar fikonmarmelad och tittar på dammsugare.

Lämna en kommentar

Under dagbok

Inomhus

Nu har jag bott tolv nätter i min nya lägenhet. I dag tänkte jag hämta cykeln från cykelskjulet på gamla adressen, sedan har jag kapat alla officiella band dit. Inte en gång har jag saknat den lägenheten. (Däremot har jag med nostalgiskt skimmer tänkt tillbaka på min Åbolägenhet. Jag vet att det inte finns något där att sakna alls – vinda plastgolv med cigarettbrännmärken, otäta fönster, tunna ytterdörrar, cigarettlukt i trapphuset och en dråpåtalad granne – men det var något med närheten till naturen som slår an en sträng. Ironiskt nog är det närmsta jag bott skog sedan jag flyttade hemifrån när jag bodde i Åbo centrum, men då jag minns koltrasten utanför fönstret ljusa vårnätter när jag inte kunde sova, och det var bara tio minuters cykelfärd till Katrinedals skog med sina naturskyddsområden och hasseldungar.)

Nu har naturen dock inte mycket att komma med. Jag har inga behov av att lämna lägenheten. Där ute är det slaskigt, grått och blåsigt. Tvärs över gatan ser jag i skrivande stund en Finlandsflagga som riktigt i slår i vinden – det är ju Minna Canth-dagen i dag, jämställdhetsdagen.

29356766_1514278118683314_7046818538366959616_n

Jag håller mig inne och påtar på med mitt. På köksbordet ligger en broderad duk som jag fått av mommo. Hon kom över med en hel hög dukar som hon broderat, vävt eller sytt i sin ungdom. ”Inte tog jag många promenader då, inte”, sade hon. Dukarna är precis vad jag drömt om.

20190319_125932

I köket står också pianot, som egentligen är min systers men som jag förvaltar på obestämd tid. Det bars in med dödsförakt under Den Stora Flyttardagen av en handfull vänner. Det behöver stämmas, men allt har sin tid. Ovanpå pianot finns foton av mommo från hennes ungdom, kanske just från den tiden när hon hade börjat brodera alla de där dukarna.

20190319_125959

Min sovalkov är en blomsteräng. I morse upptäckte jag smultron där. På nattduksbordet ligger en dagbok och en lånebok. Till min stora förundran har jag skrivit dagbok varje kväll i snart två månader, och läst litegrann nästan varje kväll under samma tid. Jag tror att knepet var att jag sade åt mig själv att jag inte får skriva mer än en sida per dag. Det är redan väldigt överkomligt även de kvällar man är mycket trött. (Som när man har varit på inflyttningsfest, och inte tänker fara ut på krog för att dansa, och ändå blir övertalad om att fara ut. Jag brukar vara den sista som lämnar stället, men den här gången var jag faktiskt bland de första.)

20190319_130027

En dag tar jag ändå en promenad, över gravgården i närheten, hoppar över vattenpölar och klafsar i snömodd medan jag pratar i telefon med en vän. ”Jag kan gå ut fast två gånger om dan sen i maj istället”, säger jag till min vän när jag förklarar min ovilja att röra mig utomhus i detta väder och före. ”Jo”, svarar vännen, ”i maj kan man ju vara utomhus nästan dygnet runt!”

2 kommentarer

Under dagbok

Inget Instagramvänligt

Alltså det finns ju mycket som är bra, men en sak som är svår att överträffa i all sin enkelhet är följande:

Man kommer hem, säg att man har varit på stan och uträttat ärenden en tidig eftermiddag. Man är lite trött och lite hungrig och framför allt väldigt kaffesnål, för man kände doften av nymalt kaffe i en butik. Det har kommit ner något slags snöblandat regn, man var lite för varmt klädd och är därmed svettig under baskern och vinterjackan.

Så kommer man hem, och dumpar inköpen på köksbänken, och känner sig nöjd över det man åstadkommit. Man sätter på vattenkokaren, måttar upp kaffe i presspannan och går på jakt i skåpen efter något att doppa (det blir en sockerskorpa och ett par Digestive-kex). Medan kaffet står och drar byter man kläder från stadskläder till pyjamasbyxor och sönderklippt band-t-shirt, finns inga bättre hemmakläder.

Så slänger man sig ner i fåtöljen med kaffe och kex inom räckhåll, och sörplar i sig kaffet och knaprar på skorpan, och bläddrar i en informationstidning som kommit på posten. Inget är riktigt viktigt att läsa, men man läser lite i alla fall, tar mera kaffe, hämtar en till skorpa, skickar ett meddelade åt en kompis för att telefonen också råkar finnas i närheten.

Det finns absolut inget Instagramvänligt över situationen, fuktigt hår och slashaskläder, bottensatsen av sista halvkoppen kaffe, men själen och kroppen får en välbehövlig vila ett tag, och banne mig om det inte är den skönaste stunden på dagen.

1 kommentar

Under dagbok

Förgäves

När jag skulle sova kittlade det i öronen, och en retsam hosta ville inte ge med sig. Jag klunkade i mig lite hostmedicin, slängde i en gammal Strepsil-tablett och hoppades på att saker skulle ordna sig under natten.

Förgäves.

Idag är jag sjuk, det är fastlagstisdagen, och jag har verkligen inte frigjort någon potential.

Däremot har jag städat ett badrum, rensat avlopp och målat lite lister. Köpt förgräddade bullar och grädde.

Jagat mandelmassa – och hittat.

Kanske det är någon slags potential, ändå, under rådande omständigheter.

Nu kommer febern ikapp, och det enda jag ska göra mera idag är duscha, äta fastlagsbullar och titta på film.

1 kommentar

Under dagbok

Måndag

När jag vaknar strax efter åtta är jag inte trött, och det är nästan ljust där ute. Jag anar våren bakom de snöslaskiga brandgatorna, där flera bilar har kört fast det senaste dygnet.

Medan jag steker bananplättar till frukost diskuterar jag de queeras vedermödor i dejtingsvängen med en vän i en chattruta. Att hela dejtingfenomenet är så väldigt heteronormativt gör att man som queer har ännu ett extra plan att navigera på, känns det som: Frågar han ut mig på dejt, eller ska vi bara ta kaffe som två vänner? Eller kommer den här personen fatta att mitt förslag om kaffe är vänner emellan, eller tror den att jag föreslår en dejt? Vad om jag föreslår bio?! Flirtar hon med mig, eller är hon bara flirtig till personligheten? (Alternativt: Fattar hon att jag flirtar med henne, eller tror hon bara att jag är sådär kärleksfull som kvinnor kan vara vänner emellan? The intention is very gay!)

Sedan hinner jag jobba knappt en timme innan mamma hämtar mig. Vi åker till lägenheten och mäter upp osynliga möbler, planerar tapeter, märker till vår förskräckelse att golvet bågnar i vardagsrummet (hela lägenheten blir i sämre och sämre skick varje gång jag är där, känns det som!), undersöker källar- och vindsutrymmena (som jag tyckte var förfärliga och som mamma skrattande påstår att är klart dugliga: Du skulle ha sett vinden på Långviksgatan!). Sedan far vi till färgbutiken och får ypperlig betjäning, två tapetrullar på beställning och två färgpytsar att kånka till bilen. Vi orkar till och med via ytterligare en butik för att köpa målartejp och penslar och rollrar för kommande tak- och väggmålning.

När allt detta är gjort och mamma släppt av mig igen håller solen redan på att gå ner. Jag lagar en massiv portion spagetti och sprättar upp tre fönsterkuvert som alla kräver något av mig – främst pengar och mejlskrivande. Så jag betalar pengar och skriver mejl. Sedan kokar jag dagens första kopp kaffe och skär upp en tjock bit kryddkaka. En kort stund senare skär jag upp en tjock bit till.

2 kommentarer

Under dagbok

Vardagen

Julen är inte riktigt slut än, och jag njuter av lugna, mörka morgnar med tre sorters ljus (blockljus, ljusslingor, adventsljusstake) i soffan, datorn i famnen och tekoppen inom räckhåll. Vardagen är här, men jag behöver inte göra allt på att-göra-listan den första dagen, ens den första veckan, ens den första månaden. Jag filar på en arbetsansökning för ett av de största jobben någonsin, som jag varken räknar med att få eller kanske ens vill ha, men jag vill söka det ändå. Skriver listor över vad jag ska göra de kommande dagarna, veckorna, månaderna. Vågar kasta ut krokar för att se vad som nappar.

Vill du vara min flickvän? skriver jag på Facebook. I februari ska jag lajva i en ny uppsättning av ett skräcklajv som utspelar sig i ett mentalsjukhus på 1920-talet, och jag drömmer om att spela lesbisk sköterska, för att få undersöka motsättningarna: motsättning mellan att se sin flickvän som patient eller partner, motsättning mellan personal och patienter, motsättning mellan att se andra som sjuka och själv vara ”sjuk” (men inte se sig själv som sjuk); motsättning mellan tanke och agerande.

Och det finns annat som rör sig i huvudet under de där mörka morgnarna, men det är sådant som jag måste fundera på och inte ens orkar formulera i ord ännu. Jag ska vänta lite, vila lite, känna efter lite, sova lite. Så länge: Mjuklanda i vardagen. Grädda pannkakor. Åka hemhem på middag. Dofta på en lutande hyacint.

Lämna en kommentar

Under dagbok