Monthly Archives: augusti 2017

I går

Det är så kallt på villan nu att jag eldar en, ibland två, gånger om dagen, ungefär en famn ved per brasa. Dubbla duntäcken (jag sparkar av mig det andra under natten) och värmebatteri i lillstugon, de nätter jag sover där. Yllesockor har jag ju gått med hela sommaren.

I går var jag också på dejt – låt oss kalla det det – något som var såväl nervöst och lite genant som väldigt nöjsamt. Även om jag sällan eller inte do romance så är trevliga människor alltid trevliga människor. Sedan storstädade jag lägenheten i tre timmar – och pratade i telefon nästan hela tiden – så nu är mitt stadshem färdigt för inflyttning när villasäsongen verkligen är över. Vilket nog är, så småningom, och det känns bra att få flytta tillbaka när man vill och inte när man måste.

I går lade och tog jag också upp nät med mommo. Det blåste hårt. Vi fick försöka två gånger innan vi fick näten i sjön – första gången fick vi ro tillbaka för att vi hade glömt sänkena på land – och jag fick ro rakt emot vinden för att inte driva långt in i viken och på stenen längst ut. När vi skulle ta upp dem – det blev mot halvtiotiden på kvällen – var det tungt att ro baklänges mot vinden, och vattnet hade stigit så högt att en första stenen knappt syntes. Två mörtar, två abborrar och två rudor. Rudorna är så stora att de inte fastnar i själva nätmaskorna, de bara trasslar in sig i nätet, så de fick vi lätt loss i bryggan trots skumrasket. Mommo ville ha livet av dem, slänga dem på komposten, ”annars får vi bara dem i nätet i morgon igen”, men jag propsade på att släppa dem och kastade tillbaka dem i sjön. Om de kommer i nätet nästa gång så tar vi bara loss dem igen, menade jag.

Resten av fiskarna fick följa med till villan, jag satt på bastuverandan och slet för att få loss en bred abborre från maskorna. När den och dess fränder sedan låg i diskhon för att nackas och rensas, stod jag och stirrade in i ett abborröga, tänkte i en stund av existentiell kris: vad har jag för rätt att döda och äta denna varelse? Och det paradoxala i det –  denna varelse kanske mer än någon annan, eftersom den har levt fritt och fångats och dödats så lindrigt det nu kan göras, till skillnad från konventionellt hållna köttdjur.

Annonser

4 kommentarer

Filed under dagbok

Veckans blogglista: Filmer

Filmdags! Trots att – eller kanske just för att – jag mestadels ser på teveserier numera, så vill jag fylla i Sevendays veckolista.

Ett minne, som egentligen är många minnen i ett:

Fredag kväll. Vi går på högstadiet, eller har nyss börjat gymnasiet, och vi fem flickor har bestämt för att träffas, eftersom varje dag i skolan helt klart inte är tillräckligt. Träff på Filmtown för att tillsammans bestämma vilken film vi ska hyra. Det kan ta ett tag.

Sedan far vi hem till en av oss (ofta den som bodde i centrum), där vi lagar mat – chili con carne, eller någon slags gryta, eller kanske steker plättar? – och lyssnar på The Ark eller Hanoi Rocks från cd-spelaren. Efter maten sätter vi oss framför teven – i soffan, på golvet – och äter godis medan vi ser på den hyrda filmen.

Så minns jag mina fredagskvällar som tonåring.

Jag tycker att filmer är: nöjsamma, men med en mening. Jag ser sällan ”hjärndöda” filmer bara för sakens skull.

Den bästa film jag sett: Billy Elliott är en av favoritfilmerna som har hållit genom åren. Kontrasterna, musiken, all den missriktade välviljan och dessutom arbetar-England. Det är något med arbetar-England som alltid får mig.

Bio eller hemmamys: Båda! Jag är väldigt förtjust i hela fenomenet med bio: köpa biljetter, godis i väskan, stor duk och bra ljudsystem, väntan i mörkret, reklamen, och så… ! Men under hemmamys kan man ta passliga wc- och glass-påfyllar-pauser, och dessutom se om scener som är extra bra. Och diskutera med sitt eventuella filmsällskap, förstås.

Den här filmen borde aldrig ha gjorts: Det finns helt säkert filmer som aldrig borde ha gjorts, men den första jag kommer att tänka på är Evil Dead 2 från 1987. Jag har aldrig sett Evil Dead 1, men är ganska säker på att den heller aldrig borde ha blivit gjord. En av de stora missarna som mina vänner och jag gjorde en fredagskväll i Filmtown för många år sedan!

En film som berört mig: Jag är en väldigt lättrörd filmmänniska och gråter floder, speciellt på bio. Två filmer som jag har suttit och stortjutit åt i biosalongen är Brokeback Mountain och Pride (det var det där med arbetar-England).

En av scenerna som alltid får mig att gråta. (Inser först nu att de båda filmerna är queerfilmer, hah!)

Mitt bästa biosällskap: Någon som är entusiastisk och har tålamod med mina snyftningar, gapskratt och högljudda flämtningar, och som har tid och lust att diskutera filmen efteråt. Min vän Johanna är utmärkt biosällskap.

Det bästa att äta framför en film: Ben & Jerry’s cookie dough. Speciellt framför Captain America-filmer.

Hen skulle spela huvudrollen i filmen om mig: Tilda Swinton. Hon skulle få mig att verka så cool!

Den senaste film jag såg: Tror faktiskt det var Dunkirk på bio med moffa, pappa och syster. Det var en bra bioupplevelse. Filmen var inte som jag hade tänkt mig, men resten (godiset, mörkret, väntan) var precis som det skulle.

 

2 kommentarer

Filed under okategoriserat

Nattsudd

En natt är det så kallt att jag måste flytta från lillstugon upp till villavinden, bara för att få sova under dubbla täcken. Någon gång under natten sparkar jag ändå av mig det ena, och när morgonen kommer har också yllesockorna farit.

Det blir fort mörkt om kvällarna. När jag ska mata och stänga in kaninerna är det snarast en rörelse (som sedan börjar knapra på torkat bröd) som berättar att den mörkpälsade kaninen har hoppat in i buren. Den ljuspälsade kaninen, däremot, den lyser som ett litet troll i skymningen.

Livet pågår i något slags mellanvarande. Mellan sommaren och riktig-hösten. Min semester, som jag tänkte ha i juni men som inte blev av på grund av jobb, blir inte av nu heller, på grund av jobb. Enstaka lediga dagar här och där, förvisso. Är det kanske så här det är, att vara vuxen och snuttjobbare, humanist i generation X? Lite pengar på kontot men en gnagande ångest mellan att jobbmejlen besvaras.

Jag anmäler mig till kurser: lindy hop och två skrivkurser. Blev ratad för tredje gången till en författarskola. Tänker att det någonstans finns en mening med att de inte vill ha mig. Tänker att det är svårt att skriva ansökningsbrev om motivation och drivkraft när det är brist på båda. I skrivboken finns ändå nedklottrat några sidor, diktfragment som inte blivit något, som kanske inte någonsin blir något, men som i alla fall finns där. Ifall att. För att.

Där emellan funderar jag om jag faktiskt vill läsa Norrtullsligan i form av magasinerad biblioteksbok, eller om jag skulle sätta det där presentkortet på att köpa den i liten, smidig pocketbok från nätet. Det är ju bara några dagars leveranstid. Jag har läst romanen en gång förr.

Lämna en kommentar

Filed under dagbok

Dans en dag som denna

Igår, när jag just ska börja göra mig i ordning för att lämna villan och åka in till stan, börjar de första nyheterna om knivdådet i Åbo rulla in. En journalistvän skickar en länk, det finns inte mycket att gå på än. Han: ”Låt oss hoppas det är ett rånförsök gone wrong.” Jag: ”Dear gods inga terrordåd.”

Min gamla studiestad. Torg jag gått på. Jag kommer mig inte för att klä om mig, skickar ett sms till J, som jag ska möta i stan, och berättar att jag blir sen, vet inte hur sen. Sitter och uppdaterar Yle:s sidor, frenetiskt, tänker ”snälla snälla låt det vara en vit gärningsman”. Gråter, ringer en vän. Kokar en stor kopp te, bara för att ha något att göra med händerna och något att koncentrera mig på.

Undrar om det faktiskt går att ha bastu och sedan dans en dag som denna.

Tänker att bastu och sedan dans kanske är precis det som behövs en dag som denna. Omges av vänner, värme, gemenskap.

Till sist lyckas jag rycka upp mig, packar ner handduk och danskläder och kör in mot stan. Mot vänner och värme och gemenskap.

Jag brukar vara restriktiv med mitt drickande. Mer ofta än inte låter jag helt bli alkohol. Men den här kvällen tar jag tacksamt emot allt som bjuds. För att jag kan. För att jag vill. För att jag behöver det. Röd fördrink. Halsa det sista ur en skumpaflaska på väg från en lägenhet till den andra. Smaka på bastuöl. På krogen: shotta Minttu Black. En ypperlig kombination av tandkräm och salmiak. Den värmer ner genom halsen, bröstet, magen. Stiger sedan nästan lika snabbt åt huvudet. Världen blir skönt vag i kanterna, mjukt ljus, sviktande golv. Det regnar där ute när jag som snabbast träffar min journalistvän och får veta vad som finns att veta då: två döda, misstänkt gärningsman anhållen.

Jag dansar så svetten rinner, den vattenfasta eyelinern sätts på prov. Svetten och spriten rensar huvudet, jag behöver inte tänka när kroppen gör arbetet. Handen på någons knä, någons arm om min rygg, någon annans smink utsmetat över min kind. Jag ropar högt av glädje när mina favoritlåtar spelas, den ena efter den andra. Dansar och dricker, i stroboljus och krogmörker, i värme och gemenskap. En så bra kväll, en så bra natt, efter en dag som denna.

1 kommentar

Filed under dagbok

Veckans blogglista: Böcker

”Seven Days har en lista som passar dig som sockan på foten”, skrev min mamma åt mig. Så gulligt att ha en förälder som följer med vad som händer i bloggvärlden! Och mamma hade ju rätt – det här är precis min slags lista. Let the books begin.

Böcker för mig är: en stor källa till nöje och återhämtning. Att läsa är att vila, att bli nyfiken, att resa, att drömma, att uppleva. När jag tänker ”böcker” så tänker jag alltid skönlitterärt. Faktaböcker, biografier och liknande finns knappt på kartan. Man lär sig oerhört mycket också från fiktion.

Just nu läser jag:  The Life and Death of St Kilda av Tom Steel, enligt rekommendation från min vän som för tillfället bor på St Kilda. Boken berättar om St Kilda, den lilla ögruppen mitt ute i havet, västerut om Yttre Hebriderna. St Kilda hade varit bosatt i tusentals år, fram tills våren 1930 då de sista invånarna evakuerades från ön. (Jag är så otroligt fascinerad av att det finns internet och postkontor på ön, eftersom jag kan ha såväl nät- som brevkontakt med min vän där – men det finns inget sophämtningssystem eller matbutik.)

Skärmklipp 2017-08-16 18.28.30

Den röda pilen är St Kilda. Ön är så liten att den inte ens syns på kartan, tänk det, och där bor min vän!

En perfekt läsplats är: solstolen i villaverandans hörn. Utsikten är denna:

10599369_601788786598923_5346735994619003176_n

En bok alla borde läsa: Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren. Där finns sagan och spänningen, men också lärdomar och insikter. Att läsa Ronja Rövardotter är att komma hem.

Pappersbok eller e-bok: Pappersbok, alla gånger! Gärna storpocket (lätt och enkel att läsa eller ha med på resande fot). E-bok har jag läst bara en enda gång och det var inte skoj.

En bok jag kan läsa flera gånger om: Jag hör ju till den där sortens läsare som regelbundet läser om böcker. I somras blev det Anne på Grönkulla för säkert fjärde, femte gången. Harry Potter-böckerna har också repeterats, och de två Donna Tartt-böckerna jag äger har jag läst både på engelska och svenska.

Min favoritförfattare: GÅR EJ ATT VÄLJA BARA EN. Så jag väljer på rak arm tre (av många): Astrid Lindgren, Donna Tartt, J. K. Rowling.

Det här skrivs det alltför lite böcker om: annat än kärlek.

Den bok som berört mig mest är: ”Berör” är ju väldigt starkt, och ”mest” är ju nästintill omöjligt att bestämma, men den relativt tunna diktsamlingen Crush av Richard Siken tog mig tre dagar att komma igenom, och när jag för första gången läste The Goldfinch av Donna Tartt var jag tvungen att allt emellan lägga boken åt sidan och svära högt. Vissa böcker kräver tid utöver läsningen, helt enkelt.

I höst ser jag fram emot att läsa:

20170816_181022

Nu är det ju inte höst ännu, men den här bokhögen lär väl räcka en bit in på hösten! En del Anne Tyler (en trevlig läsupplevelse i sommar och ett författarskap jag vill fortsätta undersöka), några bibbaböcker som bara ramlade över mig, en skatt från magasinet (Elin Wägner) och en oläst, köpt bok (den översta) som väntar på rätt tillfälle. Bara kvinnor, precis som jag vill ha det.

Jag har faktiskt också beställt efter pocketversionen av Emilie Autumns The Asylum for Wayward Victorian Girls. Historien har jag tagit del av i musikform, men ännu inte i romanform, så den ser jag fram emot att läsa!

4 kommentarer

Filed under okategoriserat

The Sounds

Ikväll tittade mina föräldrar på teve, och The Sounds dök plötsligt upp i rutan med sin musik.

Det fanns en flicka i min skola. Hon hade svart hår. Under någon period hade hon blont hår, och jag tycker mig minnas också andra färger, men när jag tänker på henne är hon alltid svarthårig. Ibland har hon rött läppstift. Ofta skrattar hon, stort. Nästan lika ofta är hon arg.

Vi blev vänner, fast vi var av olika sort. Hon var den coola typen, medan jag var av det snällare slaget. Musiken hade vi gemensamt, och något rebelliskt drag, som hon visade öppet medan jag bar det dolt. Hon var en sådan som jag i efterhand inser att jag kunde ha blivit förälskad i, om jag bara hade låtit mig falla för flickor.

En gång sjöng vi en duett tillsammans. Ur Grease. Jag fick vara den manliga rollen, medan hon var hjältinnan. Kanske var det för mitt korta hår – eller för det faktum att jag sjöng alt och hon sopran.

Jag vet inte var hon är idag, eller vilken färg hennes hår har, men om jag lyssnar inåt kan jag fortfarande höra henne sjunga Painted by Numbers.

 

Lämna en kommentar

Filed under dagbok, okategoriserat, skönlitterärt

Inte så mycket

Det händer väl inte så mycket. Eller, det händer, men det händer smått, och jag är alltid trött. Jobbar lite för mycket och sover lite för lite. Håller ut i väntan på lättare tider. Det regnar nästan varje dag och jag har tappat känslan för att vara ledig varje stund jag inte jobbar, men man kan väl inte carpe diem hur länge som helst, heller.

Under tiden: skickar in skrivkursansökan med ett dygn till godo. (Om jag inte kommer in så är det förståeligt. Att skriva om ambition och drivkrafter när man inte har sådana är vanskligt.) Dricker skumpa och äter chokladdoppade jordgubbar. (Där var det nog carpe diem). Går på bio med syster, pappa och moffa, och äter räksmörgåsar efteråt. Läser en bra roman, som får mig att tänka på Margaret Atwoods skrivelser, på jobbet under lugna stunder. Diskar och tvättar. Sover med ena fönstret öppet och vaknar bara nästan av åskmullret.

Jag har fått flera brev från den ensligaste av alla öar (St Kilda, tre timmar ut i ingenting), och en ny, vattenfast eyeliner som behöver genomgå sitt eldprov på ett vilt och svettigt dansgolv inom en snar framtid. De två sakerna har bara lite, lite med varandra att göra.

4 kommentarer

Filed under dagbok