Kvinnan

Jag vet inte hur eller när det började, men plötsligt kom jag på mig själv med att leta efter kvinnan i mitt liv.

Eftersom jag inte visste vem denna kvinna var sökte jag efter henne överallt. Jag försökte se henne i rockabillyflickan med klarrosa läppstift bakom kioskdisken, i bibliotekarien då jag låtsades skumma igenom poesihyllorna, i min ovetande bästa vän sedan fyra år tillbaka då vi satt mitt emot varandra och drack te.

Jag drömde om någon som tyckte om att gunga trots att höfterna hade blivit för breda för lekparkens sittbräde, någon som inte bad mig sluta vissla, utan tryckte en kyss mot kinden och sjöng med i refrängen. Jag drömde om att hitta någon med mjuka axlar och öppet leende, som hade en steglängd som matchade min egen, en framtidstro som tog avstamp från samma magbotten. Jag drömde till och med vaga drömmar om ett hus, en förlovning, om att kanske en dag få barn med henne.

♦

Saker som skrivs en söndag på en bänk nere vid åstranden.