Tag Archives: magi

Frusen dans

Den andra torsdagen i augusti är det alltid Konstens Natt. En av sommarens höjdpunkter, när konst och musik tar över staden. På gatorna folk, i rörelse; i luften magi, karneval. Doften av rök och socker och lampolja, av yllemantlar och kryddor.

Denna Konstens Natt blev en kort och lågmäld sådan. Natten var regnig och kall. Jag hade arbete på båda sidor om natten. Dessutom har jag den senaste tiden mått dåligt, utan inspiration eller kraft till att göra mycket mer än jobba och orka leva.

Med andra ord var jag i stort behov av lite magi och värme, och världen gav mig magi och värme.

Ulvens döttrar hade tagit över biblioteket med sina instrument och trolska stämmor. Jag dansade, sjöng och kände musiken i hjärtat. Fick en innerlig kram av den rödhåriga systern vars späda uppenbarelse lurar mig att tro att hon är en älva, tills jag kommer tillräckligt nära för att se att hon, trots allt, också är en människa.

De spelade ”Ostkväde för livströtta kvinnor”, som jag redan tidigare blivit så förtjust i på grund av både innehåll och namn. Och idag, när jag körde till jobbet, kom titelspåret ”Frusen dans” till mig:

I en långsam lek, frusen dans
söker sliten kropp sin balans

Höjer bräcklig hand sprucket krus
Genom glesa hål strömmar ljus

Ty det är bräckligt nu. Det är spruckna krus och en sliten kropp, men förhoppningsvis är det snart också strömmande ljus och balans.

9 kommentarer

Filed under dagbok

Rånda

Bara för att jag bor för mig själv, så betyder det inte att jag bor ensam. Tvärtom är det väldigt trångt med inneboende i min lägenhet: emopojkar i garderoberna, troll i badrumsskåpet, köksslampor och badrumsslampor i respektive rum, en nordisk asagud i frysen, en drottning i städsskrubben…

Den mest iögonfallande invånaren är dock Rånda, ett väsen som råder och vakar över sin skog och mark. Hon manifesteras på en stor, närmare 75 x 90 cm, och mycket tung tavla ovanför soffan, där hon ständigt utövar sin magi i en mörkt lysande skog. Hon är mitt fönster till en annan verklighet.

 Bild

Tavlan är målad av en mycket kär vän. Jag fick den i gåva vårvintern 2009, i ett brytningsskede av mitt liv. Först var jag tveksam till att ta emot en så praktfull gåva under de omständigheter som rådde, men min vän ville ge mig tavlan ”oavsett vad”. Idag är jag väldigt tacksam och glad över målningen, och min lägenhet skulle vara så väldigt tom utan Råndas närvaro.

9 kommentarer

Filed under dagbok