Tag Archives: arbetslös

Imorgon imorgon imorgon

I morse tittade jag i min kalender och sköt fram alla arbetsrelaterade göromål till nästa vecka. Jag behöver några lugnare dagar efter en intensiv semester i Prag. (Snart ska jag skriva om och visa mer av staden med dess tegeltak och kullerstenar.) Jag må vara arbetslös och fattig, men jag är herre över min egen tid – tiotimmarsnätter, utdragna morgnar, besök på bio och bibliotek.

I dag tvättar jag. Om ni inte visste det, så kan jag berätta att fyra maskiner tvätt på tork i en etta med ett enda vanligt torkställ blir en utmaning. Jag har hängt tvätt på torkstället, i duschen, över garderobsdörrar, över skåpluckor, över dörrar, över stolar och under stolar, på klädhängare och på handdukskrokar. Om jag hade tvättat ens ett par strumpor till hade jag fått hänga dem på tork i hallampan.

Jag skriver också, förbereder mig och tränar fingrar och sinne inför NaPoWriMo. Två texter väntar på att klarna, Dansant och hänsynslös samt Kafka. Det är något skönt i att ibland kunna skriva långsamt, låta halvfärdiga dokument stå öppna länge och veta att inget behöver bli klart idag eller ens denna vecka. Låta orden vila i sig själva för att så småningom bli det de ska bli. Att inte tvinga fram något utan låta det skapa sig själv.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under dagbok

Tid

Det tar tid att söka arbete, sägs det på Arbetsforums kurstillfälle för arbetssökande. Det tar tid att skriva ett bra cv, en bra ansökan. Att söka arbete är ett heltidsjobb i sig.

På deras hemsida återkommer den, gång på gång. Tiden.

”Det kan ta tid att hitta jobb och karriären går sällan spikrakt mot målet.”

”Att välja en karriär är en process, inte ett enskilt val. Det betyder att du måste:

  1. Känna dig själv och dina kunskaper
  2. Känna till olika branscher
  3. Använda dina kompetenser
  4. Skapa kontakter”

Att (lära) känna sig själv och sina kunskaper tar tid. Att undersöka och upptäcka olika branscher tar tid. Att skapa kontakter tar tid.

Att över huvud taget komma fram till vad en vill göra, vad en drömmer om och strävar efter tar så förbannat med tid.

Det var en eftermiddag när detta år inte var många dagar gammalt som jag satt på ett kafé med en kreativ systersjäl. ”Jag vill skriva”, sade jag till henne över våra kaffekoppar. ”Jag vill inte ta vilket jobb som helst för att hanka mig fram under våren. Jag vill skriva och se vad jag kan göra av det”. Det var första gången jag hade vågat uttala de önskningarna högt, jag var tvungen att vända ner blicken för att hålla tårarna borta. Så viktigt var det för mig. Så viktigt att jag ville gråta.

Jag hade stora planer då, livrädd men bestämd som jag var. Innan februari var slut skulle jag ha fått ordning på mitt liv, mitt skrivande och mitt jobbsökande. Nu är februari sedan länge mars och inte har jag fått den ordningen och rutinen som jag trodde och hoppades på. Vardagen för tillfället går mest åt till att – just det – hålla ihop vardagen. Tvätta kläder, handla, laga mat. Arbeta som privatlärare ett par timmar i veckan. Besvara mejl, skumma igenom mol.fi, skicka in blanketter och intyg till FPA, planera framtiden. Där emellan träffa vänner, se på teveserier och läsa.

Jag måste hela tiden påminna mig själv om att det är okej. Att detta också är ett sätt att leva. Att detta också är tid.

1 kommentar

Filed under dagbok