Det är dags nu

Så här såg mitt kylskåp ut:

IMG-20180531-WA0003

Så jag packade mina saker (läs: böcker) och flyttade ut till villan för sommaren.

20180531_133934

Det har varit en så vidunderligt varm vår att jag redan den sista maj kan plocka en bukett av mina favoritblommor: förgät-mig-ej och skogslyst. För en än mer praktfull version: lägg till smörblommor och hundloka.

20180531_181005

Vattnet är lägre än någonsin. ”Jag har aldrig sett så här lågt vatten”, säger mommo, som har bott på villan varje sommar sedan 1973. ”Jag ser stenar som jag aldrig har sett förut!”

20180531_18552320180531_185530

Jag tänker på poesi, men läser prosa. Så här skriver Eva-Stina Byggmästar, det diktgeniet, om poesi. någonting hjärtaktigt är det ju i alla fall –

20180425_224515

Dikter kan göras i små diktfabriker, av små poeter. Tänk att få jobba i en sådan fabrik. Så vackert det kan bli, med bokstäverna i rad efter rad efter rad efter rad.

20180425_224336_LI20180425_224348_LI

Just det, jag har köpt mig en näsring i silver också. Och klippt håret kort kort kort igen (men pannluggen hänger kvar). Tänkte att detta ska bli min queera sommar. Bäst att börja ordentligt då.

IMG-20180529-WA0006 (2)

Nu börjar den!

Annonser

3 kommentarer

Under dagbok

3 svar till “Det är dags nu

  1. Så skönt att flytta ut till den egna stugan. Jag ser fram emot harmoniska bilder från ett bättre liv när vi ännu kämpar på några veckor till. Förgätmigej är en av mina favoritblommor också, dels är det färgen, dels är det en liten och rätt anspråkslös blomma med ett väldigt stort namn.

    Du får berätta när du läst ”Jaga vatten” och säga vad du tyckte om den. Jag skulle så gärna stöda de unga finlandssvenska författarna, men har hittills stött de mer etablerade Westö och Holmström. Det kommer så mycket bra litteratur i vår lilla ankdamm just nu, så man blir ju helt till sig.

    Och nosringen! Näsringen, förlåt mig, mina fingrar skrev nosring och det var väl en roande freudian slip så den får vara kvar. Men du ser ju ut att passa i den. Väldigt få människor gör det, men du ser ut att höra till dem.

    • Visst finns det många bra finlandssvenska författare! Jag har själv rentav vältrat mig i Eva-Stina Byggmästars dikter detta år, så otroligt fina. Ett annat spännande poetskap att ta sig an är Martina Moliis-Mellberg. Nu blev det lite dikttips här, men jag ska återkomma om Jaga vatten när jag läst den!

      Och tack för dina vänliga ord om nosringen :D Jag provar mig fortfarande fram och är ständigt på jakt efter den perfekta näsringen (jag har alltså inte piercat mig på riktigt utan bär fejkringar), men känner mig ofta både stark och snygg med lite glitter i näsan.

      • Jag ska lägga dina tips bakom örat. Dikter är inget jag egentligen läser så flitigt, trots att jag när jag väl läser dem ofta tycker om dem. Ännu är min favorit Edith Södergran, trots vemodet och den svarta känslan av sorg i hennes dikter. Men en borde ju utvecklas och kanske dikter är den rätta riktningen att gå i? Jag ser i alla fall fram emot tankarna om Jaga vatten.

        Jag förstod att det var en fejkring och egentligen är väl det också det enda rätta, för ett äkta näsringshål läker väl aldrig har jag för mig (?).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s