Vykort från Kap Verde

IMG-20180303-WA0000

Sal, Kap Verde, lö 4.3.2018

Hej!

Nu är vi äntligen här, efter att avresan blev 35 timmar försenad… Men vi är glada över att vi ändå for, för här är varmt och ljust. Jag älskar speciellt ljuset. Det är allt som en vinterglåmig nordbo kan begära. Eftersom vi (för första gången någonsin!) har all inclusive, och närmsta staden var mindre, tommare och slitnare än förväntat, tillbringar vi dagarna vid poolen eller stranden. Värmen och solen gör så gott, även om vi förstås alla hittat nåt ställe vi glömde smörja med solkräm. Vi dricker kaffe och skumpa och öl och drinkar – och vatten. Det är ett rätt stort hotellkomplex, med slingervägar och palmer, två pooler, strand, och flera restauranger som vi växlar mellan för frukost, lunch och middag.

Jag läser Donna Tartts Steglitsan för… tredje gången? Femte? Men det är spännande, för fast jag ju vet hur det går tänker jag hela tiden: ”Kanske Theo tar det här (bättre!) beslutet denna gång!” Men förstås inte. Jag ser också på Youtube-videor av Jessica Kellgren-Fozard när nätuppkopplingen tillåter (vilket inte är alltid). Den första dagen var vågorna otroliga! Flera meter höga, de bara dånade in mot stranden och havet vid vattenbrynet var bara vitt skum. Idag har det dock varit lugnare, men ändå blåsigt, så vi har legat vid stranden och vadat i havet – det är lite väl kallt att simma!

Hoppas ni har det bra allihopa, så hörs vi mera när jag är hemma igen. Många hälsningar från södern,

Sandra

Annonser

4 kommentarer

Under dagbok

4 svar till “Vykort från Kap Verde

  1. 35 timmar? Hur i hela vida världen? Ja vänta nu, var ni alltså på det ökända flyget som det stod om i tidningarna?

    Låter ändå SÅ skönt. Har ni planer på vad ni ska göra, eller kommer ni att unna er att bara ta det lugnt? Och att läsa om böcker som man tycker om, finns det en bättre sysselsättning?

    Har du fått börja må bättre?

    • Japp, vi satt på det ökända flyget. Nu vill jag inte flyga på länge, länge!

      Vi gjorde nästan ingenting, sov och vilade och åt och läste och solade. Drack skumpa. Men en kväll for vi in till staden Santa Maria och satt på en livliv gata med uteserveringar och en trubaruryngling med världens lenaste röst, och den sista förmiddagen besökte vi en gammal saltgruva och flöt omkring i saltbassänger med en salthalt på 26 %. Aldrig har jag flutit så förr, så det var kul!

      Jag har fått börja må bättre, jo, och kände mig riktigt bra på resan, men sista dagen fick en förkylning fatt i mig så nu går jag på sparlåga igen, fast av andra orsaker! Men frisk blir jag väl förhoppningsvis förr än senare igen :)

      • Det kan jag förstå. Men ni kom ju fram, allt gick väl och ni kom också väl hem! Flygplan är nog också i min värld ett nödvändigt ont, men vad gör man inte för att se världen?

        Låter så skönt att läsa, sola och dricka skumpa. Kanske just precis vad som behövdes? Hur reagerade kroppen (huden) på saltbadet? Blev du torr, eller tog det bort eventuell torrhet?

        Jag håller tummarna för att förkylningen släpper snart igen och vet du, våren börjar ju komma hitåt och då känns allt litet lättare, så det blir nog bra ännu! :)

        • Kropp och själ mådde så bra av saltet (och solen)! Torr vinterhy var ett minne blott, och man blev faktiskt otroligt mjuk i huden av saltbadet – det hade jag nog inte riktigt trott på, fastän det sades så om saltgruvan.

          Trots förkylningen är min energi sådär i allmänhet på en helt annan nivå än den varit på flera veckor, så det är jag glad över. Jag får bara hålla tillbaka den lite, lite än, så jag inte kör slut mig nu i förkylningen igen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s