Vatten på flaska

Jag vaknade till en morgon med tulpaner, kaffe och nyheten på radio om att en av idioterna som sitter i vår riksdag vill begränsa asylsökandes rörelsefrihet. Då svor jag över mitt kaffe och tänkte åter en gång att vart är världen på väg?

Det är en skrämmande fråga, för ofta verkar den gå åt så snett håll. Följdfrågan, och kanske den viktigare frågan, är väl vad kan jag göra för att styra den rätt igen? Ofta är det en fråga som känns hopplös – hur ska en kunna stå upp mot dessa idioter, rasister, tidvatten, stormar, döva öron?

Jag tänker på ett fragment ur en dikt jag en gång skrev.

Satans rasister
sexister
nazister
fascister

Ni är fel sorts
satans –ister.

Vi har alla våra kamper att föra, är något som jag upprepar. Ändå är inställningen ofta den, att de som redan kämpar för något som borde kämpa mera, eller snarare för andra saker. Om du är aktiv htbqia*-aktivist i Finland borde du bry dig mera om kvinnorna i Saudiarabien, om du är engagerad i saimenvikaren borde du tänka på isbjörnen, ifall ditt hjärta brinner för finlandssvensk skönlitteratur så finns det HELT säkert viktigare saker att tänka på! Som om ens resurser var obegränsade. Som om alla hjärtefrågor kan rangordnas och endast de i topp tio är värda att bry sig om.

Men nu vill jag göra något. Mot idioterna i riksdagen, mot högerextremtistiska och rasistiska gatupatruller, mot kvinnohatarna och homofoberna. För utsatta och flyende människor, för allas rätt till sin egen kropp, för ett öppnare och bättre samhälle. (För mera finlandssvensk poesi.)

Har ni tips och förslag på vad jag kan göra? Organisationer att stöda, listor att skriva under, mejl att skicka, saker att skänka?

Som tack på förhand ger jag mitt bästa tips på att hjälpa – donera pengar. Att bli månadsgivare hos till exempel Amnesty, Röda Korset eller Unicef är väldigt enkelt. Pengarna dras från ditt bankkonto innan du ens har hunnit märka att de var där, vilket betyder att du inte saknar dem men de kommer till nytta annanstans. Jag läste en gång en definition på att vara rik: ”om du någon gång har råd att köpa vatten på flaska är du rik”. Om du någon gång har råd att köpa vatten på flaska har du råd att ge en liten summa pengar varje månad till ett enligt dig viktigt ändamål.

Ifall du är mera av en spontangivare har föreningen Nada-Nord en kampanj för att samla in pengar för att hjälpa syriska båtflyktingar. Med ett sms (men då tar telefonoperatören 15% av summan) eller en bankbetalning (Nada-Nord får hela summan) har du gjort något för att vända världen åt ett bättre håll.

5 kommentarer

Filed under dagbok, okategoriserat

5 responses to “Vatten på flaska

  1. Ja! Bra du. Jäklar anamma, visst kan vi göra något. Ska börja med att göra lite välbehövda inbetalningar.

    PS. Du har blivit stilutmanad i min blogg!

  2. Jaa, vad skall man säga till denna fråga? Att vi har en folkvald riksdag och regering och enda sättet att bli av med den är att göra revolution :) Skämt åsido, jag håller helt med dig. Mina vänner talar om att flytta till Sverige för att de inte längre orkar med den inskränkthet som finns i vårt land.

    Men vad man verkligen kan göra är den stora frågan. Och jag måste ärligt talat säga att jag inte vet. För det hjälper inte med att grunda en till gatupatrull, det räcker inte med att skriva arga insändare, det räcker inte med alla de logiska, fiffiga och rätta argumenten när folk inte lyssnar till dessa argument mer. För de säljer inte. Däremot säljer fortfarande tanken på att göra någon till syndabock.

    Ja, en sak kan vi verkligen göra. Att på Facebook försöka idka källkritik. Att påpeka för folk att den där källan är totalt vidrig och byggd på personliga åsikter. Vi kan stå för våra egna åsikter i diskussionerna med vår omgivning.

    Problemet är när de vettiga argumenten är så mycket mindre slagkraftiga än populismens enkla budskap. Populism säljer. Det gör inte mänskliga rättigheter, hänsyn och tolerans.

    • Folket har väl den riksdag vi förtjänar men inte den vi behöver. Revolution är lockande, men styrelseskick efter sådana har ju en tendens att inte vara särskilt stabila eller långvariga. Synd, jag skulle gärna bygga barrikader utanför riksdagshuset.

      Det är väl just där en stor del av problemet ligger – de som är nyanserade, öppna och ödmjuka i sin debatt överröstas av skrikande, tvärsäkra dumskallar. Jag tror att det enda vi egentligen kan göra är att vägra ge upp? Fortsätta skriva insändare, engagera oss, komma med argument, stå för vår sak, donera pengar, idka källkritik som du talar om, kämpa vidare trots allt. Göra det lilla vi kan i brist på den stora mirakellösningen. För det är väl först när bra folk ger upp som det blir riktigt farligt.

      • Jag håller helt med dig. Jag tycker det är en förbenat skrämmande utveckling som pågår i vårt land, i vårt Europa som skulle ha öppna gränser och visa tolerans. Hur i h*lvete kan man acceptera att folk går på gatorna i Frankrike och skriker Juden raus? Hur kan man acceptera gatupatruller som döper sig efter en fornnordisk gud? Man blir ju mörkrädd med mindre!

        Ja, du har helt rätt, vi får inte ge upp. Men nog är det med gråten i halsen man ser på Facebook ibland och undrar – när började den här personen tycka såhär?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s