Utdrag ur livet, 17 januari 2016

Jag går omkring i akademin och märker att jag börjar ta avsked av platser. Tänker: Hur många gånger till kommer jag vara här? En hårt stoppad soffa mellan krukväxter i ändan av litteraturvetenskapens korridor. Rummet på andra sidan väggen. Pippings torn som jag hängde i förut, men sedan böckerna flyttade därifrån så flyttade jag också. Så småningom tar ju min tid här på akademin slut, och jag har ändå kommit att älska den här platsen. Ja, faktiskt — älska. Så som en nu kan älska en byggnad av tegel och stål och glas. Det är den skola (en ska väl inte kalla universitet för skola) som jag har gått längst i. Sju år kommer jag att ha drivit omkring i den här staden och nästan lika länge har jag nött stolarna i Budde.

Det har runnit vatten i mina väggar hela natten. Jag undrar vad mina ovangrannar egentligen gör. Om det inte lugnar ner sig snart, så får jag väl ta mod till mig och knacka på. Det går inte att sova med forsar i väggarna. Kanske det var de som smög sig in i nattens drömmar. Nog för att jag har vetat att mitt undermedvetna är vilt och skruvat, men metal-musikvideor med halvnakna, fastkedjade män som slungas omkring i en liten eka på ett stormigt hav är imponerande till och med för mig.

7 kommentarer

Filed under dagbok

7 responses to “Utdrag ur livet, 17 januari 2016

  1. Ah, när är det alltså du blir färdig? :) Är det under våren, eller i maj? Jag förstår din separationsångest, visst hade jag väl litet av den också. Men ändå inte. Jag minns att jag egentligen tyckte att det var rätt skönt också när alla andra började bli så mycket yngre än mig. Och så hade jag ett bra sommarjobb på lut, red massor den sommaren och livet var verkligen ganska bra just då.

    • Jag blir färdig så fort mina lärare har bedömt alla kurser och jag kan lämna in betygsanhållan. Så under de närmaste veckorna, bara pappersmaskineriet har rullat klart.

      Visst är det lite bitterljuvt. Jag kan tro att det kändes bra med roliga framtids(sommar)planer. Det där med yngre studenter känner jag igen. De känns så små och unga! Men jag tror starkt på att de kommer hitta sin plats i korridorerna, de med.

      • De hittar absolut sin plats, de yngre studerandena. Det kändes mer som att man själv var så… gammal :)
        Har du själv något roligt (då pratar jag inte om arbetssökande) att se fram emot när du blir färdig?

      • Jag ser fram emot att fira min examen lite smått – kanske med öl, kanske med prinsesstårta – och så ser jag fram emot april, då det är National Poetry Writing Month igen!

      • Ah, inte helt fel att se fram emot. Alls. Jag tycker att fira lite skall man absolut göra, eller fira mycket om man så önskar. Åtminstone skall man unna sig själv något den dagen, helt enkelt för att det är en dag som inte upplevs varje dag.

  2. Saker du kommer att sakna (med början i höst):

    -Studentrabatt. Äta för två och sextio, åka buss och tåg för halva priset…allt blir plötsligt jättedyrt! Första gången jag åt på Kåren utan studentrabatt så beklagade jag mig (med glimten i ögat) för kassatjejen att det blev så dyrt efter att man slutat studera. Hon replikerade att hon inte varit i Hesa en enda gång efter att hon tagit examen, för det är så dyrt. Tack och lov för Onnibuss!

    -Printrättighet. Har ingen printer hemma? Jamen då går jag bara till valfritt bibliotek eller datorklass på ÅA så fixar det sig. Öh eller näe..det går inte längre ju…hrm

    -Datorinloggning. Visst, man har ju dator hemma, men ändå var det på något sätt så skönt att sitta i någon datorklass ibland på kvällarna och drömma sig bort vid sin inloggade pc, och ibland dök någon bekant upp och sa hej.

    -Tillgång till vetenskap. Okej, jag ska erkänna direkt att även om jag hade haft fortsatt tillgång till tidsskrifter så skulle jag inte lusläsa varenda nummer av European Journal of Political Research, eller söka upp varenda intressant ny forskning. Ändå upplevde jag det som en stor förlust när jag tog examen. Det finns kunskap jag inte längre kan få tag i. Universiteten prenumererar och jag kan läsa och printa bäst jag vill, så länge jag är student. Pro-tip: printa all forskning du vill läsa innan ditt användarnamn försvinner! (late 2016)

    Tack och lov får man för en struntsumma behålla sin e-postadress. Och när man fortsätter sjunga i en viss kör så behåller man kontakten med studentlivet.

    • Visst kommer jag att sakna allt det där! Därför kommer jag också att utnyttja studiefördelarna så länge jag kan. Tack och lov finns det ju vanliga bibliotek också, med vetenskap och datorer. Sedan kommer jag ju också att flytta till Österbotten igen, så då behöver jag ju inte sätta ut pengar på tågbiljetter lika ofta :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s