Rasande (och) rimligt

”Livet i det här samhället är – i bästa fall – skittråkigt, och ingen aspekt av det är överhuvudtaget relevant för kvinnor.

För civiliserade, ansvarstagande, spänningssökande kvinnor återstår bara att störta regeringen, eliminera det ekonomiska systemet, införa total automatisering, och förstöra det manliga könet.

Så här börjar Valerie Solanas sitt radikalfeministiska verk SCUM Manifest från år 1967. Inledningsorden ger en vink om vad som komma skall. SCUM Manifest är ett av de kanske mest kända radikalfeministiska verken, älskat och hatat, ofta utan att ha blivit läst. Men jag har läst det tidigare i höstas, och jag har velat skriva om det ända sedan dess.

https://i0.wp.com/dizw242ufxqut.cloudfront.net/images/product/00/09/09/06/21/3/solanas-valerie-scum-manifest.jpg

”SCUM är något så ovanligt som en text om män skriven för kvinnor”, skriver Sara Stridsberg i förordet till den svenska utgåvan.  SCUM Manifest kan ses som en diagnos av patriarkatet. Solanas dissekerar männen, och hela manifestet är egentligen en uppräkning av allt det som männen är ansvariga för: krig, pengar, äktenskap, prostitution, mentalsjukdom, förtryck av individualitet, förhindrandet av privatliv och gemenskap, moral baserad på sex, misstro, hat, våld och så vidare. Solanas plockar sönder det manliga samhället, visar på dess ruttenhet och förtryck, och ger verktyg för hur detta samhälle ska omstörtas och förstöras – i våldsamma och skoningslösa former.

Språket i manifestet är brutalt, ärligt och våldsamt. SCUM är ingen läsning för lättkränkta eller nervsvaga, ska jag säga er. Det är riktigt uppfriskande att läsa hur någon talar om Mannen på samma självsäkra, överlägsna och cirkelresonerande sätt som män i långa tider har pratat om Kvinnan på. Det finns en stor igenkänningsfaktor i texten för mig som kvinna i ett västerländskt samhälle, trots att det skiljer nästan 50 år och ett världshav mellan manifestets tillkomst och min läsning av det.

Solanas tilltalar inte männen över huvud taget. Män är problemet och sjukdomen som ska begripas och motarbetas, de är avvikarna, defekterna, och omfattas endast i egenskap av objekt. Det feministiska slaget, enligt SCUM Manifest, står mellan kvinnor och kvinnor, mellan SCUM och Daddy’s Girls. Poängen är att få Daddy’s Girls-kvinnorna att förstå att SCUM är på krigsstigen och att det gäller att sluta sig till SCUM:s trupper.

En kort utgivningshistoria: SCUM Manifest är troligen skrivet under 1966. Året därpå börjar Solanas sälja manifestet på New Yorks gator i häftade stenciler, för en dollar, en halv dollar; en kopp kaffe, några cigaretter. År 1968 publicerar Maurice Girodias manifestet med ett eget förord. Solanas, som då är på mentalinstitution, skriver ett brev till honom: ”Why didn’t you have the guts to let the manifesto stand or fall on its own? Why were you so cowardly as to try to explain it away before it had a chance to speak for itself?” och år 1977 ger Solanas själv ut SCUM Manifest, med ett eget förord. Först år 2003 kommer SCUM Manifest ut på svenska.

https://i1.wp.com/feministbiblioteket.se/wp-content/uploads/2011/02/scum.jpg

Solanas intervjuades i Village Voice år 1977, där hon säger att SCUM är hypotetiskt. Sedan tar hon tillbaka det, hypotetiskt är fel ord. ”Det är bara ett litterärt grepp. Det finns ingen organisation som heter SCUM. Det var bara jag. Eller det var inte ens jag. Jag tänkte på det som ett tillstånd. Kvinnor som tänker på ett speciellt sätt är SCUM. Män som tänker på ett särskilt sätt är en del av SCUM:s manliga hjälptrupper”.

Manifestet har alltså sina rötter i radikalfeminismens tid och det märks också i verket. Det är radikalt, även i dagens mått mätt. Solanas skriver om att fucka upp samhället på olika sätt, om att ta till våld, om att döda män. Det här ger förstås upphov till frågan om hur manifestet ska läsas. Själva namnet på manifestet är en förkortning av Society for Cutting Up Men. Den kan både läsas som att bokstavligen skära upp män – vilket känns som en rimlig läsning med tanke på innehållet – men också bildligt, där ”cut up” på engelska också betyder ”ifrågasätta”, ”skärskåda”.

På samma sätt kan hela manifestet både läsas bokstavligt och bildligt. Det är rimligt att läsa manifestet både som en uppmaning att bokstavligen ta upp kampen mot patriarkatet och männen. Det är också rimligt att läsa manifestets våld mot män som en metafor för männens våld mot kvinnor, hur bisarrt det ter sig när rollerna är omsvängda men hur det är en icke-fråga när det är kvinnor som utsätts för mäns våld. Stridsberg skriver: ”Vi kan läsa det bokstavligt. Vi ska läsa det bokstavligt. SCUM är en helt allvarlig och bokstavlig affär. SCUM menar var det säger. SCUM drar allting till sitt slut, det är helt logiskt, SCUM har ingen anledning att vara konstruktivt eller rimligt. Patriarkatet är inte rimligt” (min markering). För mig var detta nyckeln till läsningen av SCUM Manifest: att inse rimligheten i hur Solanas skriver om det orimliga.

”Ge upp är inte svaret; fucka upp är det”, skriver Solanas.

Historien är en hjärntvätt och SCUM är en avprogrammering.

5 kommentarer

Filed under okategoriserat

5 responses to “Rasande (och) rimligt

  1. ”SCUM menar var det säger. SCUM drar allting till sitt slut, det är helt logiskt”….. Såååå…. Män ska på riktigt utrotas? Stridsberg säger ju att det ska läsas bokstavligt…

    • Det får nog läsaren själv ta ställning till. Ett förord fungerar ju som en ingångspunkt, ett förslag på läsning. Stridsberg säger också att SCUM kan läsas som en metafor för mäns våld mot kvinnor, vilket jag också tar upp. Så här skriver Stridsberg på ett annat ställe i förordet: ”Hur ska vi läsa våldet i SCUM? Manliga läsare brukar fundera på just det. »En studie i våld«, skrev Maurice Girodias i sitt förord. Vi kan läsa det bokstavligt. Vi SKA läsa det bokstavligt. Att kvinnor slår tillbaka är helt logiskt. Det är till och med att rekommendera.

      Vi kan också läsa det metaforiskt. Valerie hatar våldet. Våld är en helt manlig kvalitet i hennes begreppsvärld. Hon är mitt i det. Prostitution. Psykos. Paranoia.”

      Själv läser jag SCUM både bokstavligt och bildligt. Bokstavligt gällande kampen och vissa diagnoser, bildligt gällande vissa metoder.

  2. Jag minns hur uppfriskande och samtidigt ångestframkallande läsning SCUM var när jag läste det för ett antal år sedan. Borde kanske ta och läsa det igen och se hur det känns nu efter några fler år av studier på det feministiska planet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s