När det är som finast

Det är som finast när en nattfågel kommer till staden för att sjunga sina nattsånger. Jag har min eyeliner, och två glas rödvin, och rött läppstift (men inga kyssmärken på främlingars kinder trots att där fanns främlingar jag gärna skulle kyssa).

Vi släpar hem två gitarrer och dricker te och äter smörgås mitt i natten, och morgonen därpå gör vi om alltihopa, fast i omvänd ordning.

Sedan stjäl jag en kopp kaffe för värmen och mot sömnbristen. Det är fortfarande kallt och blåsigt när det är som finast.

5 kommentarer

Filed under dagbok

5 responses to “När det är som finast

  1. Åh, verkligen – vilken röst! Så skön… Det låter som om du hade en så mysig helg så jag blir alldeles glad av att bara läsa din beskrivning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s