Maurice

Jag tillbringar vändagskvällen i soffan med att titta på Maurice, en romantisk dramafilm baserad på en roman med samma namn. Det är en historia om homosexuell kärlek i England under 1910-talet. Tittaren får följa Maurice Halls liv, från skolan till universitet och in i arbetslivet, med homosexualiteten som ständig stötesten.

Jag valde att se filmen av tre orsaker:
1. En ung Rupert Graves, en favorit från Sherlock, medverkade.
2. Historiskt dramamiljöer är en fröjd för ögat – speciellt England, och speciellt skolor, och speciellt de två i kombination.
3. Jag tycker om filmer med queera teman.

Ändå trodde jag inte inte att Maurice skulle beröra mig så mycket som den gjorde. Det var långt ifrån den bästa film jag har sett, men det var något som skakade om mig:

Den enorma ångest, stress och olycklighet som homosexualiteten medförde.

Inte i sig själv – för att vara queera kärlekshistorier var de ovanligt lyckliga. De förälskade kunde vara tillsammans, och i slutet fick de varandra, såsom jag tycker att kärlekshistorier ska sluta. Men i hur andra såg kärleken. Hur karaktärerna måste smyga, ljuga, förneka, förtrycka sig själva, ignorera, låtsas, ge upp. Det gjorde mig illamående.

England år 1910. Finland år 2014. Hur långt har vi egentligen kommit? En bra bit, förvisso. Längre på vissa håll än andra – men fortfarande är homosexualitet (och alla andra sexualiteter som inte är straight) en andra klassens sexualitet, om de över huvud taget räknas med i sexualitetsspektrat. Fortfarande är homosexualitet något udda, något som kan ifrågasättas, diskuteras, dissekeras. ”Det märks att man är tillbaka i Finland”, sade en utomlandsboende vän efter att ha fått höra homofoba kommentarer ropade efter sig. Jag ville bara slå sönder något i raseri.

Jag har studerat på universitet i snart sex år. Det har inte gett mig en yrkestitel eller (ännu) en högre akademisk examen, men det har gett mig ett nytt sätt att se på världen. Det har gett mig perspektiv, analytiskt tänkande, en vidare förståelse och tolerans. Dessutom påstår jag mig vara fantasifull och mycket empatisk. Med andra ord kan jag för det mesta förstå resonemang, åsikter och ställningstaganden – må ibland vara från teoretisk synvinkel som jag själv inte över huvud taget omfattar.

Men åsikter om att homosexualitet är något syndigt/onaturligt/ofattbart/degraderande/skamfyllt/nedvärderande/annat i samma still är så långt utanför min förståelsehorisont att jag inte ens kan börja försöka förstå om så mitt liv hängde på det.

6 kommentarer

Filed under dagbok

6 responses to “Maurice

  1. Du firade betydligt mer romantiskt än vad vi gjorde. Vi tittade på All the Presidents men med en yngre Robert Redford och en yngre Dustin Hoffman. Å andra sidan tog vi igen det igår med Brokeback Mountain. Intressant hur vi iakttagit samma tema, från olika tider, men hur tyvärr samma trend – fördömandet – ingår i båda filmerna. tråkigt, tråkigt, ack så tråkigt.

    • Åh, Brokeback Mountain! Jag tänkte se den filmen igår, men jag tänkte att jag inte orkar med all den gråt som oundvikligen följer. Det är en så oerhört fin film, men så sorglig att det skär i hjärtat. Jag tänker mig att queerhet fortfarande måste behandlas i filmer som ett fenomen i sig – sällan får queera karaktärer existera i sig själva, utan att deras queerhet används för att berätta en (oftast tragisk) historia.

      Om du vill se en film med liknande tema så rekommenderar jag varmt Pride (2014)! En alldeles fantastisk historia som behandlar homosexualitet/queerhet som ett av flera teman, och som dessutom är ett färgglatt glädjepiller. Jag skrattade och jag grät och jag fröjdades då jag såg filmen, och bär fortfarande med mig den inombords :)

      • Ja, filmen var MYCKET med ledsen än jag kom ihåg. Herrejess vilken klump jag fick i magen i slutet av filmen. Carpe diem liksom. Ja, tyvärr har du väl en poäng. Att queerhet berättar en tragisk historia. Och det är väl för att det finns och har funnits så mycket ledsamheter kring tematiken ”att vara annorlunda”. Det var väl därför som freak shows och cirkusar med olika former av handikapp/missbildningar var så populära också. Usch!

        Haha! Vi skall se, det finns så många filmer man borde se och så litet tid… Så jag tar gärna emot film- och boktips, men lovar sällan att jag läser eller ser dem nuförtiden :) Som den elaka människa jag är.

      • Jag har alltså sett Brokeback Mountain två gånger. Första gången på bio, andra gången flera år senare hemma i tevesoffan. Båda gångerna grät jag så häftigt att jag därför planerar noga när jag ska klara av att se den en tredje gång :p

        Min förhoppning är att vi så småningom rör oss bort från att queera historier alltid är tragiska. Jag tänker att det är ett stadium som måste arbetas igenom för att sedan kunna göra fler och mer nyanserade tolkningar. Och hellre sorgliga queera historier än inga queera historier alls.

        Ingen elak människa alls! Jag tänker snarast att om du någon gång känner att hmm, nu skulle det sitta bra med en färggrann feel good-film med bland annat queera teman, så kanske det ringer en liten Pride-klocka någonstans i bakhuvudet :)

      • Jag förstår dig. Gråtattacker som suger musten ur en måste planeras litet noggrannare. Men ah, det är samtidigt en så vacker film. Vilka vyer!

        Sorgligt är ju också Heath Ledgers öde och att han i filmen är gift med sin blivande flickvän. Ah, det redan gör ju att man vill fälla en tår.

        Jag tror nog på gladare queera filmer. Och att de kanske blir en naturlig del av ”vanliga” filmer, utan att det behöver skapas skilda filmer för att behandla quuerhet. Å andra sidan, med tanke på vilka partier folk röstar på just nu – och vilka värderingar de representerar – i det som skall vara det öppna och fria Europa, så blir man ju nog mörkrädd!

  2. Pingback: Lili Elbe | Ileea

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s