Ännu okända vänner

IMG_4028

Det är som om någon har splittrat och spillt ut en neonregnbåge i havet, som sedan har spolat upp skärvorna på en palmstrand. Då mörkret faller tänds lamporna vid alla restauranger; bleknade tygskärmar och flaggor i gult, rött och grönt, oljefacklor i bambu, blinkande ljusslingor som inte har tagits ner sedan jul, stearinljus i lyktor gjorda av gamla plastflaskor. De sprider ett mjukt sken över vägglösa bambuhyddor med låga träbord och högar av mönstrade kuddar som tillåter en att halvligga i timtal medan bordet framför en fylls av immiga flaskor och glas.

IMG_3890

Reggaemusiken i bakgrunden gör sinnesgränserna suddiga och det är så lätt att dela ett leende med en främling, som snart får ett namn och en nationalitet och som presenteras som en gammal bekant då det kommer fler människor som slår sig ner, som kommer och går. Det är högljudda Holly och Nicki från England. Det är tyskarna Olli och Wolfgang som artigt bjuder på en joint. Det är Son och Tom och Don, lokala bartendrar som växlar mellan att servera gästerna och dricka med desamma. Det är de omkringresande barndomsvännerna Hansel och Rafael, också de från Tyskland, som äger en välanvänd kortpacke. Det är Liek från Holland, som blev förälskad i en thailändare och flyttade för att starta en bar tillsammans med sin kärlek. Då någon kring bordet drar vidare till nästa bar, eller kanske ska gå och lägga sig inför en tidig avfärd följande morgon, så skakar folk hand och utbyter mångordiga avskedshälsningar.

IMG_3891

Det är något rörande med denna uppriktighet. Alla ”take care” och ”see you” är ärliga välgångsönskningar och förhoppningar om att kanske träffas någon gång igen, för de nyfunna vännerna är bra människor och världen är en förunderlig och oförutsägbar plats. Frihetskänslan är lika berusande som mango mojito; att kunna sitta på de små bambuplatåerna och för en gångs skull ha råd att bjuda hela det kortspelande sällskapet på öl, fyra flaskor Chang till priset av en stor stark hemma på krogen. Under de tidlösa, myntadoftande kvällarna och nätterna finns det inga främlingar. Det finns bara ännu okända vänner.

IMG_4042

Lämna en kommentar

Filed under dagbok, skönlitterärt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s