Trollsländor och vargasmycken

Trollsländorna är tidiga i år. Aldrig förr har de dansat så tidigt, jag brukar höra rasslet av deras glittrande vingar först under sensommarens heta dagar. Å andra sidan har vi knappt haft någon försommar alls i år. Vi gick direkt från vår till högsommar, från klar majhimmel och kylig vind till brännande sol och tung värme. Till och med ett åskväder drog över de norra slätterna för en kort tid sedan, en sjudundrande ovädersnatt vars like inte brukar upplevas förrän tidigast i juli och det inte ens varje sommar.

Men tillbaka till trollsländorna. Trollslända. Smaka på ordet. Det är fullt av magi, precis som de urtida insekterna med sina florstunna vingar och långa pennkroppar. De verkar inte höra fullt hemma i vår värld, det är lätt att föreställa sig hur de med sitt låga surrande flyger ut och in mellan verkligheterna.

På finska går trollsländan under namnet sudenkorento. Direkt översatt kunde det vara ”vargslända”, även om en teori är att vargsländan är ett missförstånd sprunget ut suvikorento, sommarslända. Jag, med mina begränsade kunskaper i det finska språket, har dock alltid tänkt på det som sudenkoru, vargasmycke, vilket är minst lika magiskt som trollsländor. Den ena insekten hjälper skogstrollen att spinna skägglav till tjocka garnnystan, medan vargarna lånar det andra flygfäet för att pryda den grå pälsen med grönskimrande grannlåt.

På engelska heter trollslängan dragonfly, drakfluga. Även om flugan kanske inte är den mest sagolika insekten, så ger drak-förleden definitivt mer magi till de små varelserna. Kanske flockas drakflugorna kring drakar som vanliga flugor kring boskap. Jag ser framför mig en enorm drake som långsamt lyfter från marken med ett glittrande moln efter sig. Jag tror ändå att drakflugorna inte är till förtret för draken, utan snarare gör nytta. Kanske de engelska trollsländorna, drakflugorna, med stor iver putsar drakens fjäll så att de glänser i solen, såsom stim av små fiskar samlas runt och putsar större fiskar.

Så det är vad min sommar är. Skarpt solsken som silas mellan björklöv och ögonfransar och svettpärlor som kittlar i nacken. Trampet från spinnrockar i skogen. Gråmjuka ulvapälsar som gnistrar i smaragdgröna och bronsgula facetter. Det dova ljudet av tunga drakvingar ovanför mitt huvud, följt av rasslet från tusentals mindre, spröda vingar. Urgammal trolldom i namn på tre språk.

6 kommentarer

Filed under dagbok, skönlitterärt

6 responses to “Trollsländor och vargasmycken

  1. Jag älskar oxå trollsländor ! Vackert skrivet.

  2. Jag tycker trollsländor är ganska fina, men de är samtidigt lite obehagliga. De har en tendens att vilja försöka sätta sig på mitt huvud, eller så bara flyga mig i ansiktet.

    • Kanske de har missuppfattat det hela och tror att du är en drake, och därmed vill putsa dina (icke-existerande) fjäll, eller så ser de dig som en varg som behöver smyckas? :-)

  3. Lina

    Men ”märakorv” det är inte särdeles vackert…

    • Nej, det är nog inte ett särdeles vackert namn, i alla fall inte rent fonetiskt. Men man vet ju aldrig, kanske ”mära-” betyder något finare än vad det låter som?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s